Ligger här i Carros säng med henne bredvid mig. Va nyss ute och tog en cigg. Vi somnade rätt tidigt igår så nu är jag helt klarvaken såhär halv fem på morgonen.
Just nu mår jag skit. Paniken inombords går inte att beskriva. Saknar A så himla mycket. 🙁 vill bara ligga bredvid honom och få känna hans varma kropp tätt mot min. Känna hans andetag i nacken. Känna hans lukt och känna hans läppar. Fan..
När ska man sluta känna såhär? Vet inte hur jag ska klara mig igenom det här.
Ringde pappa nyss så han kommer och hämtar mig.
