Jag skulle aldrig gjort det men jag kännde att något var fel som inte stämde, och jag hade ju rätt för jag har ju vart med om detta förut har redan sett alla täcken en gång förut, och ja jag hade rätt. Hur tar man sig igenom detta? hur göra man för att glömma? hur gör man för att inte bry sig? för jag vill inte veta men ändå vill jag. Jag orkar inte med detta en gång till ajg är inte stark nog för det jag kommer inte orka stå kvar på benen den här gången för denna gång är det jag som faller, men jag kan inte visa mig svag för då bli jag huggen i ryggen bakifrån jag måste möta detta och ta striden fast jag vet att i slutändan är det jag som förlorar, men denna kamp handlar precis som den förra om min stolthet för jag tänker hur som helst inte förlora min rätt till att veta vad det är jag gjort fel.
Jag vill verkligen inte gå in i en strid utan att vunnit en del av det, men fast jag vet att ajg inte kommer vinna kampen så måste ajg försöka för detta handlar inte om att vinna eller förlora allt detta handlar om att vinna allt eller vinna lite.
Jag måste komma ut och få luft jag kvävs här inne, jag vill inte ens vara här just nu jag känner mig för sviken.
För just nu blev det en lite spricka i mitt hjärta.

