{"id":48,"date":"2011-05-13T12:34:00","date_gmt":"2011-05-13T11:34:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/facebook\/2011\/05\/13\/rasgrupper-5\/"},"modified":"2011-05-13T12:34:00","modified_gmt":"2011-05-13T11:34:00","slug":"rasgrupper-5","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/facebook\/2011\/05\/13\/rasgrupper-5\/","title":{"rendered":"Rasgrupper"},"content":{"rendered":"<h2>Engelsk setter<\/h2>\n<div id=\"divBreedMainBodyLoad\">\n<h3>Historik<\/h3>\n<p>Ben&auml;mningen &rdquo;setter&rdquo; f&ouml;rekommer redan i medeltida k&auml;llor. Den anv&auml;ndes, f&ouml;re de moderna eldhandvapnens tid, f&ouml;r jakt efter f&aring;gel med n&auml;t eller falk. Under 1700-talet b&ouml;rjar rasbeteckningen engelsk setter att anv&auml;ndas. Vid 1800-talets mitt inleddes utvecklingen av den moderna engelska settern d&auml;r fr&auml;mst engelsmannen Edward Laveracks avelsarbete kom att f&aring; stor betydelse f&ouml;r rasen.<\/p>\n<h3>Anv&auml;ndningsomr&aring;de<\/h3>\n<p>Den &auml;r en st&aring;ende f&aring;gelhund. Anv&auml;nds vid jakt p&aring; f&auml;lt- och skogsh&ouml;ns: Rapph&ouml;na, fasan, ripa, orre, tj&auml;der och j&auml;rpe.<\/p>\n<h3>H&auml;lsa<\/h3>\n<p>Den engelska settern &auml;r &ouml;verlag en frisk och sund ras. Det f&ouml;rekommer h&ouml;ftledsdysplasi (HD).<\/p>\n<h3>Egenskaper \/ Mentalitet<\/h3>\n<p>Den engelska settern &auml;r &ouml;verlag en frisk och sund ras. Det f&ouml;rekommer h&ouml;ftledsdysplasi (HD).<\/p>\n<h3>Storlek och utseende<\/h3>\n<p>Den engelska settern &auml;r en medelstor hund med rena linjer, elegant i utseende och r&ouml;relser. Kroppsbyggnaden ska vittna om snabbhet, styrka och uth&aring;llighet hos en hund som har f&ouml;rm&aring;gan att under l&aring;ng tid jaga i galopp p&aring; f&auml;lt och fj&auml;ll. Mankh&ouml;jd f&ouml;r hanar &auml;r 65&ndash;68 cm och tikar 61&ndash;65 cm. Grundf&auml;rgen &auml;r vit med fl&auml;ckar i olika f&auml;rger.<\/p>\n<h3>P&auml;lsv&aring;rd<\/h3>\n<p>Trots sin l&aring;nga p&auml;ls &auml;r rasen inte s&auml;rskilt kr&auml;vande vad det g&auml;ller p&auml;lsv&aring;rd. Det r&auml;cker med att borsta igenom p&auml;lsen emellan&aring;t, samt att vintertid klippa tassh&aring;ret f&ouml;r att undvika att isklumpar bildas.<\/p>\n<h3>&Ouml;vrigt<\/h3>\n<p>F&ouml;r att m&aring; bra beh&ouml;ver den engelska settern mycket aktivitet och motion. Jakt- och jakttr&auml;ning &auml;r f&ouml;rst&aring;s det l&auml;mpligaste men mellan jakts&auml;songerna kan man &auml;ven ta till andra typer av aktivering. F&ouml;r att fungera bra m&aring;ste den &auml;ven bibringas en grundligt genomf&ouml;rd dressyr. Inom rasen finns uppf&ouml;dare med olika m&aring;ls&auml;ttning med sin avel. De flesta uppf&ouml;darna har inriktning fr&auml;mst p&aring; de jaktliga egenskaperna, medan en del &auml;r mer intresserade av de exteri&ouml;ra. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r viktigt att du som blivande &auml;gare &auml;r klar &ouml;ver vilken inriktning du &ouml;nskar.<\/p>\n<\/div>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/s.improveme.se\/data\/filearchive\/209995.0x0.jpg\" target=\"_BLANK\"><img decoding=\"async\" src=\"http:\/\/s.improveme.se\/data\/filearchive\/209995.510x0.jpg\" border=\"0\" alt=\"\" \/><\/a><\/p>\n<p>XOXO J<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Engelsk setter Historik Ben&auml;mningen &rdquo;setter&rdquo; f&ouml;rekommer redan i medeltida k&auml;llor. Den anv&auml;ndes, f&ouml;re de moderna eldhandvapnens tid, f&ouml;r jakt efter f&aring;gel med n&auml;t eller falk. Under 1700-talet b&ouml;rjar rasbeteckningen engelsk setter att anv&auml;ndas. Vid 1800-talets mitt inleddes utvecklingen av den moderna engelska settern d&auml;r fr&auml;mst engelsmannen Edward Laveracks avelsarbete kom att f&aring; stor betydelse f&ouml;r &#8230; <a title=\"Rasgrupper\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/blogg.improveme.se\/facebook\/2011\/05\/13\/rasgrupper-5\/\" aria-label=\"L\u00e4s mer om Rasgrupper\">L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1263,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-48","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/facebook\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/facebook\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/facebook\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/facebook\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1263"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/facebook\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/facebook\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/facebook\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/facebook\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/facebook\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}