Gick från skolan i måndags med vetandet att jag ALDRIG någonsin behöver sätta min fot där igen. Det resulterade i att även fast himlen hade öppnat sig i fyr timmar och jag lämnade tackfönstret så var jag lyckligast i världen. Helt sjukt, jag är helt klar i skolan. Nu väntar studenten om två veckor och livet är bara bra. Umgås med människor som får mig att må bra och gör sånt som faller mig in. Jobbar mycket men vad gör det om hundra år?
Malta blir inte av just nu av olika anledningar. Men det är inget jag grubblar över. Jag tar allt som det kommer!
Just nu är jag bara lycklig, fan vad livet är bra!
