Jag flyttade hem från Kapstaden till Stockholm för ungefär sex veckor sedan och jag kan inte sluta le.
Visst, Kapstaden kan vara paradiset på jorden, men Stockholm är ändå Stockholm.
Jag fullkomligt ÄLSKAR Stockholm!
Speciellt såhär i vårtid.
Lukten, intrycken, renheten, pulsen… – till och med kollektivtrafiken. (kan ha någonting med att kollektivtrafiken i Kapstaden är ickeexisterande, men ändock)
För att inte tala om människorna – guuud vad snygga alla är!
Kanske inte nödvändigtvis betraktade en och en, men som helhet.
Stockholmare som kollektiv är vansinnigt fina och välklädda och jag känner att jag blivit en riktig fluktis.
Snyggmedlet blir enormt mycket högre här än exempelvis i Kapstaden där folk mest lufsar runt i flipflops och någon gammal sunkig t-shirt.
Stockholmsmänniskor piffar och trixar.
De lägger ned tid på sitt utseende och har ofta en väl utvecklad stil.
(Givetvis generaliserar jag nu hejvilt och väljer att ignorera de grova undantagen)
Jag kommer på mig själv med att fundera på om jag inte skulle ta och börja sminka mig lite i alla fall och jag känner att shoppingmonstret börjar ta över min kropp igen.
Grrr…
Att flytta till Kapstaden var lite som att komma till shopping rehab.
Det finns i princip ingenting som väcker habegäret i den staden, undantaget god mat, fina vinflaskor (fråga inte) upplevelser, en och annan snygg surfkille, hemlösa hundar samt handgjorda smycken. (jag har givetvis en kasse av det sistnämnda)
Man sparar enormt mycket pengar när man bor i Kapstaden.
Tyvärr spenderar man mest den frilagda shoppingtiden med att koncentrera sig på mat och ja, du förstår kanske problematiken som uppstår.
Jag har dock gått ned cirka fyra kilo sedan jag kom tillbaka till vår vackra huvudstad och då har jag ändå ätit en onämnbar mängd svenskt lösgodis och alldeles för många kanelbullar.
Bara en sån sak!