Hej!
Jag får ofta frågor om min ätstörning och jag brukar inte svara på dem eftersom att den här bloggen är inte om en ätstörd tjej. Nej den ska vara om positivt tänkande och motivtion. Jag går hos psykolog varje vecka och jag får stöd och prata om allt som händer i mitt liv, vilket är mycket för tillfället.
Jag vill bara framföra att min ätstörning är mycket bättre nu än vad den var innan och jag är på tillfriskningsvägen men har fortfarande långt kvar att komma. Det är en lång process, jag fick inte sjukdomen över en natt och likså så kommer jag inte bli av med den över en natt heller. Men idag eller faktiskt redan igår så utmande jag mig själv. Jag åt lunch i skolan. Det har inte jag gjort på ett år men igår och idag så gjorde jag det. Utan att räkna. Mitt mål är att jag ska kunna äta, njuta, skratta, vara hälsosam, träna och göra allt det där vanliga utan att räkna mina kalorier så hårt som jag gör nu.
Så för att börja avvänja mig vid räkningen så räknar jag faktiskt inte med lunchen i skolan. Den äter jag bara. Utan att tänka. Det är svårt och det har bara gått två dagar men jag ska fortsätta så här. Jag äter alltså mina vanliga kalorier plus maten i skolan. Det är en bra start.
Till alla er som har ätstörningar, testa detta. Gör det med mig. Vi, du och jag tillsammans ska vi klara det. Mat är inte en fiende det är vårt bränsle och att hoppa över måltider gör oss inte finare eller bättre. Men att äta den gör oss friskare och kroppen kommer att tacka oss. Ät en måltid och räkna den inte. Njut ♥
Hi!
I often get questions about my eating disorder and I usually don’t respond to them because this blog is not about eating disorders. No, it should be about positive thinking and motivation. I go to a psychologist every week and I get support and talk about everything that happens in my life, which is a lot at the moment.
I just want to convey that my eating disorder is much better now than it was before and I’m on the road of recovery, but I still have a long way to go. It’s a long process, I did not get the disease over a night and also I will not get rid of it overnight either. But today, or actually already yesterday I challenged myself. I ate lunch at school. I haven’t done that in a year, but yesterday and today I did it. Without counting the calories. My goal is that I can eat, enjoy, laugh, be healthy, workout and do all that, but don’t count my calories as hard as I do now.
So to the beginning, I will start eating at school and not count those caloriesl. I will just eat it. Without thinking. It’s hard and it’s only been two days but I’m going to continue like this. I eat all my ”normal” calories and the adding the lunch on that, it’s a good start.
To all of you who have eating disorders, try this. Do it with me. We, you and I together we’ll make it. Food is not the enemy, it is our fuel and skipping meals dont make us look better or feel better. But eating makes us healthier and our bodies will thank us. Eat a meal and don’t count the calories in it. Enjoy ♥


Hej!
Måste bara tacka dig för en sjukt inspirerande blogg. Jag lider själv av en ätstörning sen över ett år tillbaka men har äntligen viljan till ett sundare och bättre liv. Strävar efter att kunna njuta av att äta, träna och leva ett normalt och hälsosamt liv utan massa kaloriräkning precis som du gör. Du har precis gjort min dag genom att skriva det här inlägget och jag känner mig nu så galet motiverad! Tack så mycket!
Ååååh vad duktig du är!!!! 🙂
Hoppas allting blir bra så småningom!!
Du är en riktigt stark person och en jättestor förebild för mig (och väldigt många andra!) Det låter sjukt cheesy men du är verkligen inspiration. Ta hand om dig och lycka till med maten och allt, you go girl! Kram
åh vad på riktigt glad jag blir i hjärtat av att läsa det här <3 du är så himla fin tjejen, och du är mycket mer värd en att en ätstörning ska få styra ditt liv! du är så inspirerande, inte bara inom träning och hälsa, utan som PERSON, för att du vågar dela med dig och säga precis som det är, det är modigt och inspirerande!
puss och kram på dig!
om man äter 2000 kalorier av chips,godis,glass eller sådant, istället för 2000 kalorier av riktigt mat och så, hade man då gått upp i vikt av de?
vilken inspiration du är, och så vacker!
Du är hur fin som helst tjejen och himla bra kämpat!
Beundrar verkligen dig jätte mycket + du är hur motiverande som helst. (på ett bra sätt) inte typ ”gå och svält dig och träna waaay 2 much” sättet utan ett bra sätt.
Har en fråga dock och vore såååå himmla glad om du kunde svara,
Jag vill få smalare ben alltså mindre omkrets på benen eller vad man ska säga har spelat fotboll från jag var 5 fram tills i sommras och har därför rätt muskliga ben och jag vill bli av med lite muskler så dom blir mindre benen för tycker det är skit fult verkligen, älskar dock ben som är ”struktuerade” eller vad det heter men vill inte ha SÅÅ stora, kan du snälla svara och komma med tips!
/en tjej som vill ha snyggaste benen på stranden 2013
så fin blogg ellen!:)
Tycker det är så otroligt starkt av dig att ta upp detta i din blogg, speciellt nu när den blivit så stor. Önskar att jag kunde ge dig en kram för jag tycker det är så duktigt av dig att du äter lunchen i skolan utan att räkna, att du talar med en psykolog. Önskar dig verkligen all lycka till med din sjukdom!
Mådde själv dåligt i 4 års tid men när man väl hittar tillbaka i livet så uppskattar man alla de små fina sakerna man tidigare missat. Kämpa på nu fina du!
Hej fitspooration! Jag har en fråga som jag vore jätteglad om du kunde svara på, kanske tom i ett inlägg.
Det är så att jag, precis som du har ortorexia och varje gång jag äter med någon relativt okänd, så komenterar personen i fråga ”vad nyttig du är” eller ”äter du aldrig sötsaker” eller ”ska du inte äta lite mer bröd” osv, verkligen lägger sig i, trots att jag då ätit en helt vanlig portion mat, bara det att istället för ljust bröd ta mörkt osv.
Jag frågar mig själv hela tiden, vad är det som gör att folk stör sig så mycket på att man äter nyttigt?!
Känner mig alltid som en utomjordning typ, när jag äter min mat och alla andra iakttar mig och det ser ut som de tänker ”WTF??”. Vad är det som är så otroligt utstickande med att äta mörkt, grovt bröd istället för ljust? Eller är det som någon slags lysande aura runt om mig som skriker ”HEJ JAG HAR EN ÄTSTÖRNING!!!!”? Är så otroligt trött på det här…
Aja, vad jag ville med detta var i alla fall att fråga dig om du varit med om detta någon gång, och om du kände som jag då? För jag känner mig så ensam i detta. Jag vet att du inte vill att denna bloggen ska handla om din ätstörning osv, och det behöver den inte göra, inte alls, men snälla svara iaf på denna frågan..
Tack för en underbar blogg som typ räddar mitt liv varenda dag (bara av att veta att jag inte är den enda med otrorexia) Kram på dig!
Du är jättevacker!! 🙂
jättebra inlägg! du är så himla klok o stark, and soo pretty! kul med fler bilder på dig o lite vardagsinlägg o så 🙂 din blogg är en av mina absoluta favoriter
Har också haft en ätstörning, så jag vet precis vilket helvete du går igenom… Ta absolut inte detta fel, men mår du verkligen så bra av att ha en blogg om tränning och mat? Det gör att du kanske inte riktigt släpper tankarna om den ständiga strävan efter den ”perfekta” kroppen?
vem vet, du kanske bara blir friskare av detta… Men jag vill bara hjälpa dej och ge den ett annat perspektiv!
Ha det så bra!
sv:
tusen tack för att du tog dig tid att svara på min blogg, blev jätte glad (om dem Yollibox, men oavsett vad så betyder det jätte mycket att du verkligen tar dig tid att gå in på min blogg!)
Tusen tack finaste du.
och appropå texten i det här inlägget, himla starkt gjort av dig. kan minnas 3 gånger under mina 3 år på gymnasiet att jag ätit matsalsmaten, efter ett jävla googlande och sökande på nätet efter deras foodservice näringsvärde i maten och sedan gissa sig till hur dem tillagade den och lägga till kcal efter det osvosv.
vad fan är det för liv liksom?
tar ju med mig egen mat eller köper eller äter inte alls, men ja.. tar ändå snart studenten så ska bli skönt att slippa ångesten när alla ens klasskompisar går till matsalen och man själv sätter sig inne på bibblan eller liknande.
sjukt starkt av dig iaf! fortsätt kämpa. ge aldrig upp!
du är en förebild för mig! och säkert även för många andra!
kramar
Vad kan du inte göra? Det är bara att äta keso, tonfisk, kyckling etc tills det sprutar ut genom öronen på dig! 😀 eller vad menar du?
Nuförtiden då du använder jätte mycket proteinpulver så är det jätte mycket som jag inte kan göra då jag varken har eller använder proteinpulver… Kan du inte säga vad man kan ha istället för det? Jag tror inte jag är den enda… 🙂
Fan vad stark du är. Bra jobbat tjejen! Keep it going <3
Eating disorders? Did you got anorexia or something? Of course you don’t have to answer this question if you feel it’s private, or if you just wanna forget about the past -I understand that;).
No matter what it was I am happy, that you started feeling better about yourself -’cause you should be. Your are such a big inspiration to me. You make me wanna be a healthier and better person. So thank you, and thanks for this fantastic blog!
Hej! 🙂
Jag undrar om det finns något annat sätt att kontakta dig på om man vill ställa lite frågor, men inte så ”öppet”. Jättebra blogg!
Kram på dig!