Idag är det verkligen inte min dag känner jag, allt känns bara fel och åt skogen och inget som jag gör blir rätt 🙁
Jag gick till skolan med förhoppningar om att det här skulle bli en ganska okej dag, men ju mer det går av dagen känner jag att det inte blir bra alls. Det spelar ingen roll vad jag gör så blir det bara fel 🙁 Jag sitter och skriver för att inte för att inte jag inte har nån som jagf riktigt kan prata som förstår mej 🙁 Vilket är riktigt jobbigt för mej, elr så tar man det som att det vore ett ”skämt” varför kan man inte ta mej seriöst för?
Är det ingen människa som ser hur jag har det? Nån som har varit i samma sits som jag? Bara nån som kan säga jag finns här för dej, jag kommer inte att svika dej. Jag har höra orden ”jag kommer inte att svika dej!” men sen har folk gjort det ändå. Varför säger man så?
Är det för att man tror att man orkar med elr är det bara för att man ska vara ”snäll” som man gör så? Jag vill ha ett svar. äger jag att jag inte skulle svika den personen skulle jag inte göra det heller. Dom som känner mej rätt dom vet hur jag är och att jag gör verkligen allt för mina vänner men får sällan någonting tillbaka.
Jag sitter på ibarben och kämpar med gråten, det är inte lätt när det kommer upp massa jobbiga tankar och så.