Vad är det som har hänt med min pappa egentligen?
Jag börjar bli riktigt fundersam… Han är inte som förut alls..
När jag berättade att jag hade fått MVG i slöjd och bild och VG i musik så lät det bara som jaha vad bra då..
Inte vad kul att du har fått sånna bra betyg utan bara jaha..
Samma sak va det nu när jag hade fått mitt stipendie, inte gud vad kul och duktig du är utan bra ett kort ”grattis”
Det känndes inte så roligt att berättade det när rektionen va så..
Nej jag är inte personen som har högst och bäst betyg, men kan man inte vara lite glad och stolt ändå?
Tydligen inte..
Samma sak så känns det som att jag inte är särskillt viktig :/ ganska många i klassen hade sina föräldrar där som kom dit efter vi hade varit i kyrkan, men inte mina föräldrar inte för det va inte så viktigt känndes det som 🙁
Albin är den i vår familj som har fått mest tid av alla, det har varit viktigt att gå på hans skolavslutningar för då har man gått runt och ”trott” att man inte fick komma ist för att bara fråga..
Pappa har blivit mycket konstigare sen han blev tillsammans med anneli.. Jag kan inte riktigt ta på det men det är som att han bar gör som jag hon säger utan att riktigt tänka 🙁
Känns inte som att vi (jag och albin) är dom viktigaste i hans liv längre.. det finns dom som är viktigare än oss och det är anneli.
Pappa behöll vårat hus för att han ville att vi skulle få ha det som innan, men nu när anneli flyttade hem till oss så duger inte vårat hus åt henne så då måste vi flytta bara för att hon ska få som hon vill.
Det känns rent förjävligt! Pappa va bättre som han va förut men nu så vet jag inte ens om jag vill vara hemma längre!
JAg vill bara tbx till Bolänge igen, där jag slipper Anneli och hennes ungar som terroriserat MITT hus..
Jag saknar den pappan jag hade! JAg vill inte ha den pappa som är nu som bara dansar efter andras vilja!
Jag vill ha tbx min pappa! Pappan som orkade hjälpa mej och bry sej o.s.v. Han är som bort blåst.
Vart tog han vägen som brydde sej om mej?
