Därför skolkar eleverna

Anne-Sofie Strand är lärare och doktor i socialt arbete. I sin doktorsavhandling ”Skolk ur elevernas och skolans perspektiv” har hon bland annat intervjuat 90 ungdomar med 30 procent eller mer i ogiltig frånvaro i årskurs 9. Hälften av eleverna började skolka i årskurs 8 eller 9, men efter att ha studerat deras skolhistorik syntes varningstecknen betydligt tidigare. Vissa hade ströfrånvaro redan från årskurs tre.

De fyra främsta anledningarna till skolk enligt Anne-Sofie Strand är brist på meningsfullhet, mobbning, avsaknad av stöd för att vara med i undervisningen och utstötning. Matematiksvårigheter och en dålig relation till läraren är också vanligt.

– Mycket handlar om att se och uppmuntra, ge bekräftelse och ha förväntningar på eleverna. De elever som inte har upplevt att de har fått stöd har oftast hamnat i en utsatt situation som inte sällan har mynnat ut i skolk, säger hon.

Anne-Sofie Strand har också intervjuat personal som har haft kontakt med den skolkande eleven – skolsköterska, kurator och mentor. Av 27 egenskaper som nämndes om eleverna fanns bara fyra positiva.

– Lärare har en tendens att tro att alla elever är lika. Några elever jag pratade med var ledsna för att de inte förstod lärarna. De kände och identifierade sig som avvikare eftersom de inte tog in information och instruktioner på samma sätt som andra elever.

Anne-Sofie Strand vill att fler yrkesgrupper ska ha tillträde till klassrummen för att hjälpa den undervisande skolpersonalen att läsa av olika signaler mellan elever och lärare.

– En lärare kan inte vara polis, kurator och mamma på samma gång. Men man måste vara duktig på att ha en relation med eleverna, säger Anne-Sofie Strand.

Mer om skolk

• All ogiltig frånvaro räknas som skolk. Vanligast är det i gymnasiet, där 23 procent skolkar minst en gång i månaden och 4 procent varje vecka. I årskurs 7 och 9 är motsvarande siffra 2 procent. Någon signifikant skillnad mellan flickor och pojkar finns inte.

• Tendenser till framtida skolk går ofta att se redan i grundskolan. Det är vanligare att utsatta barn har ströfrånvaro med magont eller huvudvärk som orsak jämfört med andra barn, vilket ofta övergår till skolk senare i skolgången.

• Gymnasieskolorna är skyldiga att rapportera in olovlig frånvaro till CSN. Sker det vid upprepade tillfällen – det räcker med ett par timmar per termin – kan CSN dra in studiebidraget under tiden som skolkandet pågår. Läsåret 2011/2012 blev 5,2 procent av landets gymnasieelever av med sitt studiebidrag på grund av skolk (cirka 19  000 elever).

• Hur man ska få tillbaka en skolkande elev till skolan är omdiskuterat. Men att den psykosociala miljön och det sociala klimatet i klassrummet har en avgörande roll är tydligt. Relationen mellan läraren och eleverna har visat sig spela stor roll, särskilt om eleven har bristande sociala förutsättningar.

Läs mer: www.korturl.com/child-development