{"id":6224,"date":"2013-09-13T21:40:27","date_gmt":"2013-09-13T19:40:27","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/freakydolll\/?p=6224"},"modified":"2013-09-13T22:29:34","modified_gmt":"2013-09-13T20:29:34","slug":"darfor-skolkar-eleverna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/freakydolll\/2013\/09\/13\/darfor-skolkar-eleverna\/","title":{"rendered":"D\u00e4rf\u00f6r skolkar eleverna"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n
\n

Anne-Sofie Strand \u00e4r l\u00e4rare och doktor i socialt arbete. I sin doktorsavhandling \u201dSkolk ur elevernas och skolans perspektiv\u201d har hon bland annat intervjuat 90 ungdomar med 30 procent eller mer i ogiltig fr\u00e5nvaro i \u00e5rskurs 9. H\u00e4lften av\u00a0eleverna b\u00f6rjade skolka i \u00e5rskurs\u00a08 eller 9, men efter att ha studerat deras skolhistorik syntes varningstecknen betydligt tidigare. Vissa hade str\u00f6fr\u00e5nvaro redan fr\u00e5n \u00e5rskurs tre.<\/p>\n

De fyra fr\u00e4msta anledningarna till skolk enligt Anne-Sofie Strand \u00e4r brist p\u00e5 meningsfullhet, mobbning, avsaknad av st\u00f6d f\u00f6r att vara med i undervisningen och utst\u00f6tning. Matematiksv\u00e5righeter och en d\u00e5lig relation till l\u00e4raren \u00e4r ocks\u00e5 vanligt.<\/p>\n

\u2013 Mycket handlar om att se och uppmuntra, ge bekr\u00e4ftelse och ha f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 eleverna. De elever som inte har upplevt att de har f\u00e5tt st\u00f6d har oftast hamnat i en utsatt situation som inte s\u00e4llan har mynnat ut i skolk, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Anne-Sofie Strand har ocks\u00e5 intervjuat personal som har haft kontakt med den skolkande eleven \u2013 skolsk\u00f6terska, kurator och mentor. Av 27 egenskaper som n\u00e4mndes om eleverna fanns bara fyra positiva.<\/p>\n

\u2013 L\u00e4rare har en tendens att tro att alla elever \u00e4r lika. N\u00e5gra elever jag pratade med var ledsna f\u00f6r att de inte f\u00f6rstod l\u00e4rarna. De k\u00e4nde och identifierade sig som avvikare eftersom de inte tog in information och instruktioner p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra elever.<\/p>\n

Anne-Sofie Strand vill att fler\u00a0yrkesgrupper ska ha tilltr\u00e4de till klassrummen f\u00f6r att hj\u00e4lpa den undervisande skolpersonalen att l\u00e4sa av olika signaler mellan elever och l\u00e4rare.<\/p>\n

\u2013 En l\u00e4rare kan inte vara polis, kurator och mamma p\u00e5 samma g\u00e5ng. Men man m\u00e5ste vara duktig p\u00e5 att ha en relation med eleverna, s\u00e4ger Anne-Sofie Strand.<\/p>\n

Mer om skolk<\/h2>\n

\u2022\u2009All ogiltig fr\u00e5nvaro r\u00e4knas som skolk. Vanligast \u00e4r det i gymnasiet, d\u00e4r 23 procent skolkar minst en g\u00e5ng i m\u00e5naden och 4 procent varje vecka. I \u00e5rskurs 7 och 9 \u00e4r motsvarande siffra 2 procent. N\u00e5gon signifikant skillnad mellan flickor och pojkar finns inte.<\/p>\n

\u2022\u2009Tendenser till framtida skolk g\u00e5r ofta att se redan i grundskolan. Det \u00e4r vanligare att utsatta barn har str\u00f6fr\u00e5nvaro med magont eller huvudv\u00e4rk som orsak j\u00e4mf\u00f6rt med andra barn, vilket ofta \u00f6verg\u00e5r till skolk senare i skolg\u00e5ngen.<\/p>\n

\u2022\u2009Gymnasieskolorna \u00e4r skyldiga att rapportera in olovlig fr\u00e5nvaro till CSN. Sker det vid upprepade tillf\u00e4llen \u2013 det r\u00e4cker med ett par timmar per termin \u2013 kan CSN dra in studiebidraget under tiden som skolkandet p\u00e5g\u00e5r. L\u00e4s\u00e5ret 2011\/2012 blev 5,2 procent av landets gymnasieelever av med sitt studiebidrag p\u00e5 grund av skolk (cirka 19 \u2009000 elever).<\/p>\n

\u2022\u2009Hur man ska f\u00e5 tillbaka en skolkande elev till skolan \u00e4r omdiskuterat. Men att den psykosociala milj\u00f6n och det sociala klimatet i klassrummet har en avg\u00f6rande roll \u00e4r tydligt. Relationen mellan l\u00e4raren och eleverna har visat sig spela stor roll, s\u00e4rskilt om eleven har bristande sociala f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n

L\u00e4s mer: www.korturl.com\/child-development<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n
Alva H\u00e4llberg<\/div>\n
redaktion@skolvarlden.se<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n
– See more at: http:\/\/www.skolvarlden.se\/artiklar\/darfor-skolkar-eleverna#sthash.qC7NJtC9.dpuf<\/div>\n
<\/div>\n
D\u00e4rf\u00f6r skolkar elevernaa<\/a><\/div>\n
<\/div>\n
l\u00e4ste denna artikel och jag k\u00e4nner igen mej en hel del av sakerna i den. T.ex. att jag \u00e4r ett ”problem barn” eftersom jag har dysilexi och beh\u00f6ver lite mera hj\u00e4lp ifr\u00e5n l\u00e4rarna, lite annat s\u00e4tt att f\u00e5 saker f\u00f6rklarat. Bara f\u00f6r att jag inte \u00e4r som alla andra s\u00e5 blir jag ett ”problem barn” f\u00f6r skola och d\u00e5 blir jag samtidigt den jobbiga eleven.<\/div>\n
Varf\u00f6r d\u00e5?<\/div>\n
Jo f\u00f6r att jag inte \u00e4r som alla andra. G\u00f6r det mig d\u00e5 till en s\u00e4mre person? Nej det g\u00f6r mej unik p\u00e5 mitt s\u00e4tt.<\/div>\n
<\/div>\n
Alla borde f\u00e5 den hj\u00e4lp de beh\u00f6ver, och d\u00e5 hade jag sett ut som p\u00e5 bilden!
\nMen skolk \u00e4r inte bra! och skolk f\u00e5r tummen ner!<\/div>\n
<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Anne-Sofie Strand \u00e4r l\u00e4rare och doktor i socialt arbete. I sin doktorsavhandling \u201dSkolk ur elevernas och skolans perspektiv\u201d har hon bland annat intervjuat 90 ungdomar med 30 procent eller mer i ogiltig fr\u00e5nvaro i \u00e5rskurs 9. H\u00e4lften av\u00a0eleverna b\u00f6rjade skolka i \u00e5rskurs\u00a08 eller 9, men efter att ha studerat deras skolhistorik syntes varningstecknen betydligt tidigare. … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2124,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-6224","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-vardags-saker"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/freakydolll\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6224","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/freakydolll\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/freakydolll\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/freakydolll\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2124"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/freakydolll\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6224"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/freakydolll\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6224\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/freakydolll\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6224"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/freakydolll\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6224"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/freakydolll\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6224"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}