← Tillbaka till Improveme Bloggarkiv
Fridabelle

Viktuppgång – stolt

Jag har inte skrivit så mycket här i bloggen om min vikt och det är väl mest för att det gick rätt ”utför” i höstas. Jag var stressad och tyckte helt enkelt inte att jag var hungrig. Jag fick ett antal varningar och tillslut så fick jag prata med skolsyster och hon var inte glad.

(Alla vet nu att jag inte har någon ätstörning vilket är skönt eftersom det var sånt tjat om det i sexan, sjuan och åttan.)

Jag vet inte om ni vet att våra kroppar följer en längd och viktkurva? I vikt ligger jag på den som är absolut längst ner. När jag kollade innan jullovet låg jag under den som är längst ner, mitt BMI var 15. Jag vägde 44 kilo och mådde riktigt dåligt. Verkligen. Jag fick kroppsångest över att jag inte gick upp i vikt vilket gjorde mig ännu mer stressad och resulterade i att jag tappade matlusten.

Det var riktigt tufft men för någon månad sen började jag med att acceptera mig själv. Sluta känna mig obekväm med att visa min kropp och strunta i kommentarer om att jag har så små bröst att folk skulle skratta om dom såg mig utan BH (det var skrivet på en blogg av en tjej som aldrig sett mig naken så det var ganska töntigt sagt ja).

Jag blev genast gladare och mindre stressad.

Nu för några veckor sedan gick jag till skolsyster (självmant) och vägde och mätte mig.

Gissa vad??

Jag hade gått upp nästan FYRA KILO (en tredjedel av det man vanligtvis går upp vid en graviditet) på någon månad bara, innan det har jag gått upp något kilo per år.

Jag började gråta av lycka.

Hehe… får tårar i ögonen nu när jag tänker på det också.

Mitt BMI var då 15,9 nästan samma som Adriana Lima och Kate Moss som båda hade 16,3 2009.

Det mest underbara var att skolsyster och andra människor (host folk som sett mig utan kläder) sagt att dom ser att jag fått både mycket större rumpa och bröst. Värt. Inte för att det är viktigt eller snyggare, utan för att min kropp börjat utvecklas som den ska.

Jag tycker inte att det är snyggare att vara någon speciell kroppstyp men man vill ju alltid sträva efter det man inte har och ett hälsosamt liv, mitt personliga mål just nu är minst 18 för att nå det måste jag gå upp minst sex kilo.

Jag vet… Det låter lätt att bara sitta hemma och proppa i sig saker men det funkar inte alls så, jag önskar att jag kunde träna och säga nej till mat utan att känna ångest över att jag förlorar kalorier på det.

Filmen Du gör mig galen igår var bra men gick ganska snabbt. Tyckte den nådde upp till mina förväntningar 🙂