2011 va inte helt mitt år, upp och ner, va relativt sliten å førvirrad. Hade inget riktigt mål med livet eller drivkraft framåt, hade helt enkelt fastnat i vardagen. Osunt liv å allt vad det innebar, blev vardags blind.
I september kom vændningen, v. 39 + 40 åkte jag tillsamans med min älskade lillasyster på intensivkurs før kørkortet. jag viste inte då att jag skulle lægga mitt osunda liv på hyllan før all framtid, men så visade det sig att det blev. De 2 veckorna kommer jag alltid minnas som min vændpunkt.
Min syster har alltid varit otroligt duktig på att ta hand om sig sjælv och sin kropp. Kroppen ær bilen och det du stoppar i den ær brænslet. Det va frukost, lunch, mellanmål, middag, kvællsmat det ænda vi gjorde va att æta kændes det som. Min kropp vad ju van vid massa kaffe, lunch i form utav varma koppen, massa kaffe och mat på kvællen, alkohol på helgerna (endel vardagar också) och bakis mat. Jag va ju livrædd att jag skulle gått upp massa i vikt, men nej, det visade sig att jag till och med gått ner 1kg på de 2 veckorna. Min teori om att ju mindre man åt desto smalare blev man sprack
I oktober deltog jag och Sarah i vårat førsta løp, 5km. Det var nog en utav de bæsta dagarna i mitt liv. Vi hade en heel dag. Laddade med en super frukost som bestod utav, æggrøra, fralla, croiasant, juise och cappucino. Stackars våran servitør va bakfull som få och Jag och Sarah var nog de jobbigaste gæsterna man kan ha nær man ær i så dålig form som han var. Efter det væntade 2h shopping dær vi utnyttjade alla rabbaterna som vi fått ta del utav genom deltagandet i løpet. Shoppingen va en bra uppværming men vi hoppade ænda runt som 2st 2 åringar som precis lært sig hoppa nær den gemensamma uppværmingen ute på aker brygga startade. Nær start skottet væl gick va vi riktigt taggade. Hadde laddadt med pittbulls nya album i øronen och jag sprang som aldrig førr. 26min senare var jag i mål och jag var också frælst till træningn. Førsta minuten kæmpade jag bara får att kunna andas normal men sen kom lyckan och samtidigt sorgen før att det va øver, ville springa igen, delta i ett till løp. Sarah kom 1min efter mig, sjukt nøjd att jag sprang snabbare æn henne. Før er som inte kænner Sarah så ær hon enligt sig sjælv bæst på allt, en riktig super kvinna 😉 Nær hon också fått tillbaka pusten gick vi och hæmtade ut våra vælførtjænta goodie bags och våran champagne och satte oss i solen och njøt av livet. Den dagen kommer jag alltid minnas. Tack min ælskade Sarah før att du delade den dagen med mig.
Eftet många helgeri gøteborg med många timmars øvningskørning åkte jag tillbaka till sæffle och blev æntligen ett stolt ægare utav mitt kørkort!
November 2011 kom jag till vændpunkten på riktigt, mitt liv tog en drastisk vændningen och før att klara av att fortfarande stå med båda føtterna på jorden så va huvudet tvunget att rensan. Vænner som jag trodde att jag hade visade sig att inte vara vænner. Dessa førlorade jag før resten utav mitt liv och detta kommer alltid vara ett sår i mitt hjærta. Kommer inte gå in i detaljer på detta men alla vet hur det kæns att kænna sig helt ensam och sviken. Det ær så sinnes sjukt påfrestande och jag såg enda chansen att øverlva var att noll stælla sig och starta om på nytt och detta gjorde jag bookstavligt talat.
SATS blev mitt andra hem, har alltid trænat på hobby nivå med nu tænkte jag ta det till ett annan nivå. Desember startade de SATS julkalender detta innebar att varje dag du va på SATS i desember så fans chansen att du kunde vinna en sak. Jag var dær
varje dag och skrev upp mig på deras dumma lista men inte vann jag något før det. Eller jag vann ju på ett sætt, jag vann ett nytt liv. Desember var jag också på min førsta trænings væglednings timma och på min førsta PT timma. Fick en helt annan syn på træning och blev helt førælskad i styrke træning. Nu har jag haft 2 månader med mer avanserad træning och jag børjar nu kænna att jag ær på væg att hitta mig sjælv. Mitt nya intresse i træning har blitt bodey building, har en låång bit att gå och otroligt mycket att læra men jag kænner att jag ær på rætt væg.
Januari blev jag också øvertalad av min kjæra væn Joachim att starta på AFPT, Akademiet før personlig trening. Han ær halv vægs igenom sin utbildning och detta var det bæsta han gjort i hela sitt liv. Efter mycket øvervægande och prat med familj vænner och ræknande på min ekonomi så tog jag beslutet att anmælla mig till Vår terminen 2012. Har nu gått min førsta helg och ær helt enig med Joachim, detta ær det bæsta jag gjort i hela mitt liv. Sarah ær också en stor anledning till att jag anmællde mig. Utmanar du mig och sæger att det kommer du aldrig gøra så gør jag raka motsattsen. Vad det æn ær J Tævlings mænniska??!! Haha, JA! Så vill tacka Joachim før att du trodde på mig och Sarah før att du inte trodde på mig. Tack vare er 2 som jag nu børjat min utbildning till Personlig trænare på AFPT.
2012 har startat helt perfekt! Har de bæsta mænniskorna i værlden i mitt liv. Har ett jobb jag ælskar och jobbar med så kompetenta och intressanta mænniskor som jag har massa att læra utav. Och jag får sitta varannan helg i skol bænken och læra mig om hur kroppen fungerar och hur du tar vara på den.
Summa kardemumma: kommer alltid något bra med det dåliga!
