Vackra minne som sårar
Oavsett vad, så finns känslorna där, har sedan första gången ni möttes alltid funnits där och det slutar alltid på samma vis. Varje gång övertalar du dig själv plus dina vänner dig själv om att du är värd någonting bättre, att det inte är meningen att det ska bli ni två. ”om en man vill ha någonting så ser han till att visa det”…
Nästan alla har någon gång varit olyckligt kär, eller hur? Någon det aldrig kommer bli någonting mer med utan låter det förbli ett vacker minne…ett skört minne du bevarar helt för dig själv.
Förstummad men fortfarande med självkänslan i förvar står du nu där, och han står framför dig. Du har ett seriöst förhållande sedan några år och han är singel. Hjärtat bara slår och slår och ditt samvete skriker: ”det här är inte ok!!!!”
Du vet att det du känner är fel. Han är inte värd dig. Men helt plötsligt är allt du egentligen vet är rätt så väldigt långt bort….Du som precis hade ”landat” och börjat känna dig glad och uppskattad igen börjar nu ifrågasätta om det du har idag är rätt, eller är det bara någon du nöjt dig med?
Eller är det DET där som är precis rätt… att vara glad nöjd och relativt trygg? Eller ska du ge dig ut och vandra igen, kanske väcka gamla minne till liv. Det kanske inte var dags att slå sig till ro riktigt än, eller…..
Oavsett vad kommer ingen annan än Han får dig att känna så starkt, både lycka och hat. Du önskar att du fick vara nära, bara en gång till, som det var förr.
Xoxo
Girlwise