Ni vet när man går till gymmet, gör det man ska, tar samma vikter eller springer på samma hastighet, men det känns ändå som att det inte är bra. Man får inte den känslan. Jag hatar det, men så är det ibland. Bara att köra på och sen gå hem, mysa till det extra och vänta in glöden, för ibland är den borta. Då kan man ge sig själv en jäkla hård en (dunk alltså!!!) i ryggen och tänka ”bra jobbat, du tog dig ned, gjorde det du skulle fast det inte kändes 100)
Som sagt, man kan inte vara på topp varje gång, men om det däremot blir en vana. Då måste man rannsaka sig lite. Är det till vissa pass? Speciella dagar? Ätit mycket eller lite under dagen? Har det varit extra stressigt på jobbet eller i skolan? –> Då måste man helt enkelt göra något åt det!
Det blev iallafall 60 minuter helkroppspass i dag med fokus på stora muskelgrupper och i ett ganska högt tempo. Kommer köra på ganska mycket och hårt till tisdag nästa vecka – då tar jag jul och tar mitt pick och pack till Östergötland. Det ska bli härligt. Men jag hinner knappt landa så ska jag vidare till New York. ÅÅÅhhh, lilla Betty kommer knata upp och ner på varenda jäkla gata. Tur att jag har en pojkvän som har driv i steget han med! (eller hur..?)
Har snöat in mig lite på saffran såhär i juletider:) Vad sägs om att hälla lite saffran i morgongröten? Kanske nåt? Det ska jag testa på onsdag!