När jag var 13 år gammal så lärde jag känna en kille som var 16 år gammal genom en av min bästa tjej kompis. Jag var hemma hos min kusin den dagen jag fick ett sms av ett okänd nummer, det stod ”hej vad gör du”, jag svarade tillbaka och undrade vem den personen var. Den killen svarade på mig och sa ” jag fick ditt nummer av din tjej kompis och jag vill lära känna dig”. Jag var väldigt fundersam den dagen men hade ändå lusten till att fortsätta sms:a han av nyfikenhet. Månader gick och vi fortsatte sms:a varandra men sågs aldrig. En dag var jag med min tjej kompis inne i stan för att träffa honom för första gången, det pirrade i magen väldigt mycket och var väldigt nervös men var mer nyfiken på hur han såg ut i verkligheten. Första dejten gick väldigt bra och efter några veckor så blev vi tillsammans. Vi var tillsammans ungefär i 8 månader tills allt blev upp och ner och förstördes. Jag ska berätta till er nu hur det gick till! Jo, jag var i skolan och fick ett samtal av en äldre kvinna som bad mig att möta henne för att prata. Jag mötte kvinnan och hon berättade för mig att alla i min familj vet om han, då fick jag panik. Jo jag fick panik för att jag var nervös över vad min familj skulle säga och hur de skulle reagera. Jag sprang hem efter det och direkt när jag in i hemmet så såg jag min mamma och pappa sitta i vardagsrummet. De ropade mig och frågade om han, mamma brydde sig inte så mycket hon undrade bara varför jag inte berättade till henne….men pappa han tog det inte bra. Pappa bad mig att ringa upp han för att han ville prata med honom, och för att ”bevisa” att han ej tar mig lika seriöst som jag tar han… ni vet pappor… Jag ringde upp honom och sätter på högtalaren och säger ingenting utan lyssnar bara. Konversationen gick till såhär:
pappa: Hej det är ***** pappa är du hennes kille
killen svara: Hej, nej jag vet inte vem hon är…
pappa: Jasså får jag tala med dina föräldrar..?
killen: Nej mina föräldrar bor inte här.
pappa: Jaha okej, om du vet vem hon är så hör aldrig av dig till henne nån mer.
killen: Absolut!
Hahaha vad säger ni om detta? Min första egna kille stod inte upp för mig och framför mina föräldrar, BRA VA! Jo killen hörde av sig nästa dag som om allt var som vanligt, han trodde att jag inte visste att jag satt där och lyssnade på hela samtalet. Han försökte övertala mig att han inte menade det han sa men från den dagen så var jag krossad.