När ska jag nånsin komma ifrån min rädsla för att va ensam hemma en kväll/natt ute i skogen? Förra gången senast var väl när P var på svensexa så det är ju inte alls ofta det händer men när det väl gör det är det hemskt. Ligger nerkrypen i soffan och lät nyss som om nån drog i handtaget till den låsta ytterdörren. Eftersom huset dessutom är rätt gammalt kommer det ibland ljud från rören i väggarna elr vad nu P har förklarat vad det var. Inbillar mig alltid grejjer när jag är ensam hemma, t.ex ”hur skulle jag göra om jag insåg nån/några gick utanför huset och försöker komma in?” elr ”tänk om nån skulle lyckas komma in genom källaren”, och såna saker, haha, låter jättelöjligt för många kanske, och jag kanske är lite extrem med mina tankegångar. Tur jag har katten så jag slipper känna mig helt ensam iaf 🙂
P är på halloweenfest i stan på jobbet. Cecilia var här förut och börja kolla på en skräckis med mig innan hon blev trött och åkte hem, sen kolla jag på nått mer ”lättsamt”.
Imorn är det halloweenfest, nu är vi klara med all dekoration, bara lite till som behövs fixas som inte kan göras förren imorn 🙂





HA HA!! Du som ständigt ser på skräckfilmer undrar varför du är rädd? Jo jo du 🙂
Jag gillar inte heller att vara ensam hemma men det går. Att ha hundar kan väl va bra men det är INTE kul om de reagerar på nåt o börjar skälla eller lystrar. Då dör man ju nästan…