sönsdag kväll 11 januari 2015.
Idag har jag hunnit med en hel del.
Tvättat, pluggat lite inför högskoleprovet. Dvs tagit tiden när jag läst igenom en text på tusen och och svarat på fårgor om texten.
Dessutom har jag pantat bukrar, kört och slängt plastsaker i källsortering, handlat mat, städat och dammsugit.
Känner mig nöjd. Snart kommer Niklas hem så ska vi ha lite sönsdagsmys med en bra film och lite god mat.
Igår fyllde Niklas mamma år. Niklas syster och hennes man Markus var där, samt deras bebis Elise Ulla som är mormor till Niklas och Emma. Vi hade jätte trevligt och stannade hela eftermiddagen till sent på kvällen. God mat och väldigt trevligt sällskap alla. Super kul har vi, det känns skönt =)
Jag blir arg och irriterad på obegåvade människor som hela tiden ska hetsa en att skaffa barn.
Alla som känner mig väl vet att jag älskar barn, och det är klart att jag och Niklas längtar efter en bebis.
Men vi har saker på vår lista som vi vill göra innan vi skaffar familj.
Resa, ha gift oss, utbildat mig till lärare, karriärs saker m.m
I Lund, Malmö, Stockholm eller andra storstäder är det inget konstigt att man som tjej är 29 år och ej har barn.
De flesta väntar tills de gift sig eller har iallafall stadigt förhållande, båda har bra jobb, bra ekonomi osv.
Men i Trelleborg är det inte rikigt så.
Här är det väldigt många unga förädlrar som skaffar barn för fort och sedan är ensamstående.
De tänker inte på saker som stadigt förhållande, jobb ekonomi och utbildning som andra människor med lite mer
vett i huvudet tänker på. Jag tycker det är sorligt och sedan blir barnen lidande som inte har någon trygghet att växa upp i.
Därför väntar jag med barn, tills vi är redo. Har rest, flyttat till större lägenhet osv.
Jag pratade med Tove om detta för några dagar sedan, hon är ett år yngre än mig och kännde samma sak som mig.
Jälva mammahets om man är 25+ i Trelleborg och inte har barn liksom.
Men det hon sa var helt rätt, att folk som yttlaade sig om sådant eller hetsade folk att skaffa barn är väldigt
obegåvade och det är kanske inte helt vettiga människor som inte är så bra förebilder.
När vi skaffar barn är det för vi själva vill och känner vi är redo för det.
Det är ett stort ansvar och jag vill mina barn ska växa upp i trygghet och med två föräldrar
som bor ihop, är gifta och älskar varandra. Att barnen känner trygghet där hemma och hos
båda föräldrarna. Det är jätte viktigt. Jag och Niklas är båda på samma plan och tycker lika.
Det känns super skönt och bra allt. Han stötar mig i alla mina/våra gemensama beslut. Underbart.
Känns väldigt tryggt och skönt att vi ska gifta oss i sommar och resa på bröllopsresa, hitta en större lägenhet, resa mer ihop
och lite andra saker vi vill ha gjort innan barnen kommer =)