Det har hänt så mycket konstiga saker i mitt liv…..i går hände en annan sak som fick mig att skratta och inse att det helt klart är något som styr allt som sker…..!
För att börja så ger jag lite exempel på saker som skett de senaste åren….Vad är sannolikheten att jag får kontakt med två män i Schweiz. I olika städer och helt olika varandra. En av dem kände jag något för under en lång lång tid…..vi hann tom att träffas på 7 koppar kaffe…Han hade jag gärna suttit och fikat med även i dag om det hade varit meningen…Men det var tydligen inte det… Den andra mannen började jag prata med för vårt gemensamma brinnande intresse av fotografering. Efter ca 6 månaders kontakt får jag veta av en händelse att de två är nära vänner?
EH? En annan händelse är när jag en gång åker iväg till USA och på en bakgata när vi parkerar bilen möter jag en man från Sverige som jag känt att jag en dag vill jobba med! Flera år tidigare bor jag i USA , i San Francisco och vet att en kille från min stad skall plugga i Boston. En helg sticker vi ner till Santa Cruz. Precis när jag går förbi en affär kommer han ut och vi krockar nästan…. Just denna helg har han bestämt sig att bege sig iväg till Santa Cruz och vi springer nästan in i varandra utanför affären? Jag ser en tjej på en bild som jag känner att henne kommer jag att känna och två år senare möts vi under en tillställning och man ser likheter i varandra? Jag ser en man på en bild som jag känner en dragning till och 3 månader senare kontaktar han mig? Det visar sig att vi också går igenom samma saker i livet och är väldigt lika personligheter….
Vad är det som styr?
Så många gånger som jag åkt utomlands och lärt känna personer via ett nätverk och så ”föser” jag ihop dem och de visar sig att de bor grannar men aldrig har sett varandra? Eller bor i samma stad…
Enda meningen är att jag varit en länk…en bro för vissa att hitta varandra. Gott att veta att man gjort något bra här i livet….hahaha!! Även om detta har varit i kärlek då jag hade oturen i flera fall att inleda ett förhållande med en man som sedan ett tag efter lämnar mig för min väninna ..Hände jämt som ung….;(
Smärtan är ju inte direkt mindre men efter några år ser man att det var precis så det skulle vara och jag var länken till att de skulle hitta varandra. Så frustrerande att känna men någonstans finns det en mening i det mesta…I bland måste vi bara acceptera och vissa saker kan vi inte styra.
Mitt liv dessa sista åren handlat mycket om det… Att hitta en styrka och en mening i all smärta samtidigt njuta av att den faktiskt gjort mig stark i dag. Allt har en mening hur stor smärtan är även om vi inte kan se det just då det händer..Smärtan att 4 vänner omkommit inom loppet på 3 år och en blev mördad kanske man i dag inte kan se någon mening i…..Där är nog bara en ilska till hur orättvist livet kan vara och varför skulle hon behöva gå igenom det som avslut när hon var en så fin människa som alltid gav kärlek och tog hand om människor…?
Jag är en typiskt konstnär själ som försöker finna en mening i allt….och på något sätt är summan av kardemumman att någon mening finns det även om det tar flera år innan vi kan förstå, acceptera och leva med det. Man möter också ständigt människor som går igenom likadana saker som än själv och det enda vi kan göra är att bara flyta med. Låta livet ta oss dit vi skall vara….Särskilt tufft kanske för en som alltid vill kontrollera allt…..I mitt fall släpper jag nu taget och låter livet ta mig dit jag skall vara….Och nästa stop är Paris!
När jag bestämt mig för Paris fick jag några mail från män som ville träffa mig…Jag brydde mig inte om det då jag inte är intresserad av män i nuläget men en man fick mig att känna att han vill jag fika med….Super intressant kille verkade det vara….Hade spännande jobb och en kille som verkade vara driven….I går fick vi se att vi fyller år på samma dag!
Jag avslutar detta med att säga …Slumpen är ingen tillfällighet……
Nu skall jag läsa denna bok av Jan Cederquist.
Nedan en illustration jag gjorde förra året:)
