När man inte känner sig kreativ överhuvudtaget lockar man fram det sista av det estetiska inom en och radar upp alla tesorter man kan hitta – så innovativt och unikt, inte sant? Nja, kanske inte, men det där med bilder känns inte så aktuellt. Detta är trots allt som en slags dagbok för mig och då känns inte bilder som det mest prioriterade.
Så vad har jag lyckats åstadkomma denna milda decemberdag då? Har varit ganska så nervös i princip hela morgonen, med tanke på att jag skulle skriva prov under förmiddagen – i religion om buddhismen. Tycker att det var relativt svårt att få struktur på mina tankar, men jag kan väl ändå ge mig själv den lilla tjänsten att få känna mig hyfsat nöjd. Åh vad jag är trött på de tankarna som anser att man inte ska ta ut något bra i förskott – då finns det större risk för att bli besviken. Härligt…
Men nu är provet överstökat och jag bestämmer mig här och nu för att vara nöjd med min prestation. Jag fick trots allt ont i handen av att skriva i en timma och en kvart, så en eloge för mig när det kommer till kvantitet. Nu har jag placerat mig, uppenbarligen, framför datorn här hemma med en kopp te, i väntan på att äta lunch. Idag är det julbord i skolan – något annat som inte känns särskilt högt prioriterat. Jag känner mig lite ambivalent gällande hela situationen. Visst hade det varit roligt att att få vara en del av gemenskapen, men samtidigt så känns det på något sätt som att det får vänta. Är inte särskilt pigg på någon sorts gemenskap för tillfället. Antagligen därför man vandrar omkring här hemma konstant. Man får ha tålamod helt enkelt.