Loggade precis in på mitt skolkonto och såg där att mitt betyg från det senaste tyskaprovet lagts upp. Det var jättejobbigt att plugga inför just det, eftersom jag har så höga krav på mig själv just när det gäller tyska (Och alla andra ämnen när jag väl tänker efter). Nu fick jag dock se att det gick bättre än väntat. *puh* är väl den första tanken? ”Så var det avklarat. Ännu ett prov att bocka av!” Men icke. Ganska så direkt sätter tankarna inför nästa prov igång. Och nästa. Och nästa. Det Tar Aldrig Slut. Jag vill bara skrika åt mig själv att mitt bästa duger. Jag behöver inte läsa igenom ALLT material 25000 ggr. Det går inte in mer i mitt huvudet bara för att jag tvingar mig själv till det. Visst är det mycket smart att plugga så att man är väl förberedd, men allvarligt, var det nödvändigt att missa sitt absoluta favoritprogram (Som just nu, lite genant, råkar vara Paradise Hotel Danmark, som jag tidigare nämnt) för att söka extra info om hur den tyska grammatiken ser ut eller hur buddhismen ser på etik och moral – på någon halvtaskig blogg man hittar på Googles fjärde sida bland resultaten? Det är inte nödvändigt tro mig.
Men visst kan det vara nyttigt att pressa sig ibland, och det visar på att man har karaktär. Det är bara när det blir till en överdrift man faktiskt bör göra något åt hela situationen. Dock kan jag se min prestationsångest ur en positiv aspekt, när det kommer till min utmaning – att gå upp 8 kg till den 1a mars. Jag ger mig fan på att klara av det. Allt jag behöver är ett mål och en morot (Har verkligen inte tänkt på att det ser ut så i verkligheten också, under måltiderna dvs – oj, så komisk jag är idag, måste vara för lite sömn). Tänkte hälla upp lite nötter till mellanmål för att sedan ta näringsdryck nr. 1. Tar 2 under en dag. Vissa hatar dem, jag anser att de är helt OK. Olika det där…