ja, då ligger man nerbäddad i stora sängen ensam. Känns alltid lika tråkigt när min älskling ska till jobbet, oavsett om det är mitt på dagen, morgonen eller kvällen.
Jag är en väldigt lyckligt lottad tjej som har min söt. Hade någon sagt till mig för 3 år sen att i framtiden kommer vara tillsammans med KOKO skulle jag inte tro på det. I mina ögon var han för bra för mig. Idag är det så självklart att det är han och jag. Han är lika viktig och självklar i mitt liv som luften jag andas. Jag kan inte leva utan den/han. Känslan att kunna vara sig själv fullt ut är underbar. Jag kan vara hur töntig och fånig jag än vill och han kritiserar inte mig. Han skrattar med mig (ibland åt mig, med full rättighet), får mig lugn när jag är på väg att få ett nervsammanbrott och är stolt över mig. Vi kan ha vilda diskussioner utan att man behöver vara rädd att förlora varandra. Vi kan ha helt olika åsikter om saker men ändå respektera varandra.
Nu ska jag sova (kolla på lite Cleveland show) och drömma vackra drömmar om min KOKO.
Bli inte sur nu älskling för jag la upp denna bilden.:D Jag gillar ju denna bilden med dig och min GLIS.:D
God natt. Kramar