Har just kommit innanför dörren. Ska slänga mig i sängen snart, slå på en bra film och somna. Förhoppningsvis. Sundsvall var toppen. Vi kom ner. Jag och H gick på stan för att överraska grabbarna med en liten alla hjärtansdag gåva. Det blev käk på en Indisk restaurang, där alla förutom Änders ( som självfallet beställt det flottaste på menyn ) var en aning beskvika över käket. Sen blev det casino med roulette,black jack och cash game. Jag vann nästan 2000 kronor och gick därifrån både rikare men också med nya erfarenheter. Fick höra fasliga berättelser från ortsbefolkningen. Om bla Skarven som öde och -vitlagt delar av Sundsvalls skärgårdsöar med avföring och att detta snart skulle drabba oss uppöver i landet. -”Vänta ni bara…” 😛
Vi träffade Lunkan som spelade av oss alla en hel del pengar, drack en massa öl och drinkar, åt på Max, Kebabhouse, fick se Morgan göra både elefanten, borren och fiskespöet på dansgolvet för att sedan smälla av till Kat Perrys; ”Hot´n cold” 😛
På söndag, när vi ska checka ut upptäcker vi rätt snabbt att ingen personal finns till hands på hotellet. Därför kan vi inte heller betala rummen. -”Springnota” skriker killarna. Jag lockas av förslaget men tvekar och skriver istället en notis som jag lämnar vid något som skulle likas vid en reception. Därefter drar vi bekymmerslöst till Ikea där lite shopping väntar. Vid betalkassorna ringer plötsligt min mobil. Jag svarar och i andra ändan hörs en engelsktalande mansröst. Jag står förvånad,förvirrad och allmänt frågande och lyssnar på vad mannen säger. Tillslut framkommer det att mannen arbetar vid hotellet och hade uppmärksammat vårt lämnade meddelande. Han vill självklart veta hur vi tänkt göra med betalningen. Samtalet avslutas med att mannen säger att han ska meddela sin manager detta och sedan be honom/henne att kontakta oss för att få bukt med den rådande situationen. Ännu har ingen ”manager” ringt. Är det detta man kallar ofrivillig springnota??!
Därefter kunde vi styra kosan hemöver. Vinka hej då till Sundsvall och bara be till gudarna om att inga fler oväntande överraskningar skulle inträffa.
