Ibland måste jag stanna upp och nypa mig i armen. Just nu besannas mina drömmar, en efter en. Det är så lätt att ta det för givet. Att inte stanna upp och njuta. Jag är extremt driven som person och har svårt att vara nöjd. Jag måste ständigt påminna mig om det faktum.
Jag kan ta ett exempel från Sim-VM i Moskva 2002. Jag vann mitt första individuella VM-guld, slog världsrekord och var första dam någonsin att simma under 30 s (magisk gräns i simvärlden). Istället för att stanna upp en stund och njuta så var min första tanke ”Fan, jag satte inte vändningen”.
Jag kan ju liksom inte ändra min tanke men jag har faktiskt ett val att förhålla mig till den. Istället för att se det som en utvecklingsmöjlighet såg jag det som ett misslyckande. Förhållandet till mina tankar är det som jag har jobbat på mest. Jag försöker hela tiden att jobba med mina tankar istället för emot dem. Att acceptera dem istället för att förändra dem. Allt blir så mycket enklare då.
Något som jag använder mig mycket av är att hitta tacksamheten. Den har jag haft svårt med. Det är i allmänhet lättare att vara otacksam över det man inte har istället för att vara tacksam över det man har. På så vis blir man ju aldrig nöjd.
Jag tänker dela med mig över 5 saker jag är tacksam för just i detta nu, utan inbördes rangordning:
* Att jag mår jävligt bra just nu
* Min familj och vänner
* Att jag får jobba med det jag älskar (ska återkomma till detta senare)
* Allt galet och roligt jag har varit med om senaste tiden
* Allt jag har gått igenom. Utan det skulle jag inte vara den jag är idag.
Härliga bilder!