Jag kommer fram till flygplatsen med en död lur och borttappad plånbok. Jag kunde inte ta en taxi eller köpa en bussbiljett.
Jag kunde inte heller ringa någon som skulle kunna komma och hämta mig. Jag går fram till en vakt och säger ”Hej jag har ett problem, min plånbok är borta och jag kommer ingenstans”. Utan att säga ett ord följer han mig och sätter mig på en buss så att jag kommer hem. Det finns verkligen änglar på den här jorden. Som tur var hitta jag min plånbok sedan i min necessär i resväskan. Jag måste ha lagt den där när jag var stressad och skulle hämta upp min väska. Iaf jag duschar, packar upp, städar och däckar i några timmar. Jag har fortfarande fel tid på klockan så en vän dyker upp spontant hos mig och bjuder mig på restaurang. Jag inser att jag har tvättid. Jag slänger in tvätten och jag drar till restaurangen med min galna
vän. Hon är en barndomsvän som jag skulle ge mitt liv för. Hon är genomgod. Hon har funnits för mig i både vått och torrt i mitt liv. En sann vän.
Däckade så klart igen efter maten.