Visionstavlor är personliga men jag väljer att visa upp min offentligt här på bloggen, fast det känns som om jag lämnat ut en del av min inersta tankar och mina framtidsförhoppningar. Men jag tror på att det är bra att prata om sina drömmar för då målar man upp en inre bild av sin vision och sakta men säkert så uppfylls varje dröm för sig. Ju mer du pratar om dina drömmar ju verkligare de blir för dig själv framför allt. Du sänder ut undermedvetna signaler till universum som sakta men säkert serverar dina drömmar på ett silverfat till dig. En sak som förändrade mitt liv var att jag slutade titta tillbaka på saker och ting som gjorde mig ledsen och istället så tittade jag framåt och log för saker och ting som jag ville uppleva.
Mitt mål i år var att resa och jag har nu i April redan hunnit med en lång Lyx semester i London och New York. Londonresan bjöd familjen på som examenspresent. New York var en en Inspirationsresa. Dessa resor har förändrat mitt liv. Energierna och upplevelserna fick mig på fötter igen. Jag insåg hur konkurrensen såg ut utomlands på alla fronter och hur hårt folk arbetade för att nå upp till sina mål och framför allt för att visa upp sina framfötter i en hård marknad där äverlevnad är A.O. Där ingen har ett skyddsnät utan man får vara sitt eget skyddsnät. Och jag skämdes lite nästan av att jag gått och tyckt synd om mig själv för att jag har fått kämpa hårt själv. Fått stå ut med hot och trakasserier helt ensam för något jag så starkt trodde på, nämligen min affärsidé, min passion här i livet, mitt allt.
Jag blev erbjuden en resa till Marocko av en Norsk Turistbyrå men åkte ej iväg för att datumet krockade nämligen med New Yorkresan *surt*. Jag har ju i för sig redan varit i Marocko, men lite sol hade inte skadat!
I år vill jag resa till Jordanien (har inte varit där på 10 år) Lebanon Dubai, Hong Kong och Malaysia. Jag vill uppleva så mycket som möjligt innan jag fyller 30 år. Jag vill ha modevisningar runt om i världen, vinna entreprenörspriser och jobba för att stärka ungas självförtroende och odla framtidstro hos dem. Jag vill vara en förebild för många unga idag som kanske inte har en förebild att se upp till. Jag har satsat på att bygga upp min självkänsla igen och strukturerat om företagsvisionerna. Jag tror att min ålder och min mognad har skapat en trygghet inom mig och fått mig att se på affärerna i ett bredare perspektiv. Men jag kan samtidigt sakna barnet i mig som vågade ta risker och som inte brydde sig om vad folk ska tycka och säga och som struntade totalt i morgondagen.
Hur ser era visionstavlor ut? Skulle ni våga visa upp de för andra? …