Turban – Strandmode
Jag har på senare år påverkats negativt av vädret. Jag får en sådan huvudvärk att jag blir totalt orkeslös i två dagar innan det regnar. Inga huvudvärkstabletter hjälper och jag ligger ner som en trasa. Jag tvingar mig själv att leva som en människa och då kanske jag orkar göra en sak eller två. Botemedel? Finns inget. Tål man inte lågtryck så får man flytta från Sverige. Så jag måste flytta till ett varmare land fast jag är lite mer av en tjej som gillar kyla. Jag älskar vintrar. Det kan ju bero på att jag är en oktober Kvinna.
På tal om inget igår drömde jag att jag var gravid med ett barn och jag längtade så mycket efter att få se mitt barn att jag tog ut honom ur sidan av min mage efter bara 4 månaders pregnancy. Jag fick en son han var så vacker att jag tappade andan. Jag mådde så sjukt dåligt när jag vaknade för att drömmen kändes så verklig. Kärleken jag kände till min son var obeskrivbar. När jag vaknade kändes det som om någon hade tagit ifrån mig det käraste jag hade och jag började fälla tårar. Sjukt va? Nu förstår jag hur föräldrar känner för sina barn. Har aldrig känt en sådan kärlek i hela mitt liv? De är överväldigande, iaf för min del. Undrar vad drömmen betyder? Är det någon där ute som har en aning om vad denna dröm kan betyda?
Iaf jag har känt mig lite vilsen på sistone, livet flyter på och saker och ting händer runt omkring mig och jag uppfyller mina deadlines och försöker leva och vara social emellan åt. Men frågan är om jag i själva verket verkligen lever i nuet? Jag kanske borde ta Yoga klasser och skriva ner en lista på saker och ting som gör mig lycklig istället för att gå runt som en levande död. ibland undrar jag om jag går runt med ett öppet sår. Jag har blivit oigenkännlig. Jag känner mig stark men ändå sårbar. Men ändå så har jag rivit ner mina murar och är redo för att börja leva igen, på riktigt denna gång. Har ni känt så någon gång?