Ibland tittar man tillbaka på åren som gått och tänker på hur mycket som förändrats. Som 14-16 åring ville man passa in, vara som ”alla andra”,se ut och göra precis som alla andra. Man ljög för att skryta om ting som man då trodde var något bra, men som man sedan i efterhand förstod inte var något bra överhuvudtaget. Man försökte vara någon man egentligen inte var, man gjorde misstag. Nu några år senare är det däremot helt annorlunda. Nu vill man skilja sig från mängden, sticka ut, visa att man är unik och speciell. Man vill visa upp sitt riktiga jag och kan inte för en minut förstå vad man tänkte med när man tänker tillbaka på tiden då man bland annat; sminkade sig alldeles för mycket och låtsades vara en fnittrig liten tjej som ständigt ville ha uppmärksamhet. Det är tur att man till slut insåg att detta var fel och växte ur den identitetsförvirring man just då var i. Nu är man den man alltid varit innerst inne och den man antagligen kommer förbli. En ung kvinna som är säker på sig själv och vet vad hon vill. En kvinna med underbara egenskaper och som aldrig kommer låta avundsjuka människor trycka ner henne. Aldrig.
