Idag är en annan dag och jag ser på den med andra ögon.
Och då försöker jag ta mig fram med slitna steg i vardags-
bestyrens alla beskymer för jag skrattar mest och är glad
för det lärde mig en vis äldre dam som jag älskade mest av
alla och hon min mormor var den trogna gamla kvinnan
som jag alltid kunde prata med om allt och ingenting nu
finns hon inte hos mig mer vist var det många år sedan hon
gick bort men hon finns ständigt kvar i mina tankar min goa
mormor som gick bort i kötelcanser ,varför just hon ja ni den
frågan får man nog aldrig svar på 🙂

