Ni vet känslan man får när man sett en person och på en sekund blir helt kär en liten stund? Nä, knappt jag heller för det händer typ aldrig men det hände faktiskt idag.
– Jag går på bussen som är rätt packad med folk och det enda jag tänker på är det lediga sätet jag siktat in mig på. Bakom sitter en kille som jag får ögonkontakt med men som jag inte bryr mig om, men min hjärna hinner registrera att han ser ganska bra ut.
Och så på nästa hållplats kliver nästan alla av och även han som satt där bakom mig. Precis innan han går ut genom dörrarna så slänger han en snabb men ändå lång blick mot mig, och fortsätter sedan ut.
När vi åkt vidare en bit kunde jag sätta fingret på känslan jag fick, att jag blev lite småkär i den här snubben. Han hade så fina ögon och hela hans ansiktsuttryck såg så.. oskyldigt ut på nåt jävla sätt. –
Och de va de!
Men visst är det konstigt hur vissa känslor kan spöka i bara några minuter för att sedan försvinna bort igen?