Ett stort ögonblick för mig som inte haft någon idol…förutom kanske Milton. Fast det var ju en häst. Ja ni fattar iallafall eller hur?!
Inlägget är från 1 September förra året. Blir fortfarande knallröd i ansiktet och starstrucked när jag tänker på det. Haha tur syrran var med och fick hålla syskonfanan högt för oss båda. Jag var inget att räkna med.
Vet att jag liksom tyckte att Benny var lite i vägen och jag började svamla om Elvis Presley.
Fast det värsta var när jag likt en skolflicka räckte upp handen för att hon liksom inte skulle råka missa att vi var där. Bör tilläggas att just då var det helt tomt i Thaisalen. Bara jag, syrran och Benny. Tror inte det var svårt att se oss. Kommer nog komma över det….år 2050…
Sorry syrran för att jag tar med dig på massa sköj och sedan hittar på alla möjliga konstigheter på plats:)
Wiiii
Kan inte skriva för jag är lite skakig.
Säg inget om hur jag står å håller händerna osv. Jag hade fullt sjå med att bara andas.
Vill ni läsa om Madeleine Vall gör ni det här: Madeleine Vall