{"id":8,"date":"2011-10-13T15:41:00","date_gmt":"2011-10-13T14:41:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/josefinesblogg\/2011\/10\/13\/min-mardroms-forlossning\/"},"modified":"2011-10-13T15:41:00","modified_gmt":"2011-10-13T14:41:00","slug":"min-mardroms-forlossning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/josefinesblogg\/2011\/10\/13\/min-mardroms-forlossning\/","title":{"rendered":"Min mardr\u00f6ms f\u00f6rlossning"},"content":{"rendered":"

Min förlossning var traumatisk. Hade gått hos aurora, ( där man pratar om sin förlossningsrädsla ) och drömt mardrömmar om hur min förlossning skulle bli. Jag vakna flera ggr per natt ibland och var kallsvettig och livrädd. I min dröm så blev min förlossning väldigt utdragen och blodig och ingen lyssnade på mig, Hugo skulle bli utsliten mot min vilja med sugklocka och jag skulle spricka hur mycket som helst… ingen rolig dröm, kan jag lova.. Får obehagskänslor bara av att tänka på det.<\/em><\/strong><\/p>\n

Men det jobbigaste med det här är att min förlossning blev ungefär så som i min dröm.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
Jag satt hemma vid datorn då jag började känna som en kraftig molande värk ner i magen, Pontus var hos en kompis i stan så jag var själv hemma. Försökte bara ta det lungt, men det blev värre och värre ju längre tid som gick. Klockan 03.00 på natten kom Älsklingen hem efter att jag hade ringt han och berättat hur det kändes. Efter ett tag var jag helt övertygad om att det hade startat. Så vi ringde förlossningen som sa att vi var välkomna in.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
Taget ur min förlossningsjournal:<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
Inskrivning 04:16<\/em><\/strong><\/div>\n
Orsak: Inkommer pågrund av värkar i graviditetsvecka 40+4. Liten blödning.<\/em><\/strong><\/div>\n
Var då öppen 2-3 cm.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
05:00 bedömdes jag vara i latensfasen. Fick en morfinspruta så jag skulle kunna slappna av ( var livrädd och hade riktigt ont )<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
05:15 hade morfinet börjat värka litegrann och jag kunde slappna av mer.<\/em><\/strong><\/div>\n
Sen började det göra mer ont, då fick jag ligga och slumra vid lustgasen.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
07:40 började värkarna hålla i sig längre och blev starkare. Var nu öppen 4 cm.<\/em><\/strong><\/div>\n
Narkosläkaren kom in och gav mig Epiduralbedövning innan dom bräckte hinnorna.<\/em><\/strong><\/div>\n
Vattnet började rinna ut och det var starkt mekoniumfärgat ( grönt ) vilket tydde på att Lille Hugo hade bajsat i fostervattnet. Ingen fara dock.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
10:30 Var nu öppen 6 cm. Hade extremt ont.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
11:49 De senaste 20 minuterna normal CTG. Fick värkstimulerande medel pågrund av att jag var extremt slut vid det här laget, hade inte sovit någonting alls på hela natten och inte ätit något.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
12:10 Öppen 8 cm.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
12:45 ”Josefine har jätteont. Vill ha mera smärtlindring. Ringer narkosen. Stänger av droppet”.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
12:56 Spinalbedövning lägges.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
13:30 Har börjat krysta så smått.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
14:30 ”Josefine jobbar på jättebra. Huvudet är nu mot bäckenbotten. CTG med förekomst av djupa värksynkrona decelerationer samt basalfrekvens i överkant”<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
14:50 ”CTG blir alltmer avvikande med decelerationer och minskad variabilitet”. Dom kontaktade någon Doktor för att eventuellt förlösa med sugklocka. Jag ville absolut inte bli förlöst med sugklocka, det var min värsta mardröm. Dom gav mig ytterligare 10 minuter för att jag ville absolut försöka utan sugklocka och fick beröm för att jag var duktig på krysta, men det började vara bråttom att få ut Hugo. Vid det här laget skrek jag av smärta. Fått höra av älsklingen och hans mamma att jag skrek, svor, bad om att få dö och sparkades. Alltså jag var totalt panikslagen. CTG började dock se allt mer patologisk ut så doktorn beslutade att förlösa med sugklocka. När han sa det till mig tror jag att jag mordhotade i stort sett allihopa. Dom skulle ju utsätta mig för min mardrömsförlossning som jag drömt mardrömmar om hela graviditeten. Kunde inte bli värre.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
15:01 Operationsdatum: 2011-08-17. Början kl 15:01 Slut kl 15:05<\/em><\/strong><\/div>\n
Indikation: hotande fosterasfyxi utan navelsträngsomslingring med kompression. Barnet har VE märke enligt bild.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
Det var berättelsen om hur Vår son Hugo Djärv Knutsen föddes. Han kom ut med navelsträngen ett varv lindat om halsen. Direkt han kom ut mådde han bra. Jag överlevde, men sprack dock och fick sys.<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
Det var den bästa dagen i mitt liv. Samtidigt var det den hemskaste.<\/em><\/strong><\/div>\n
Hade hur mycket känslor som helst i kroppen efteråt. Kärlek och lycka över Hugo. Den finaste tänkbara lilla krabat. Och hat och ångest över min förlossning och att beslut fattades över mitt huvud.<\/em><\/strong><\/div>\n
Men efteråt så förstår jag ju att det var ett måste att förlösas med sugklocka. Det var för Hugos säkerhet. Alltså gjorde dom helt rätt. Men gud vilken ångest jag hade då. Hade extrem dödsångest. Trodde verkligen att jag skulle dö!<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n
2011-08-17 Kl 15.05 föddes Hugo <3 <3 <3<\/em><\/strong><\/div>\n

<\/em><\/strong><\/div>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Min förlossning var traumatisk. Hade gått hos aurora, ( där man pratar om sin förlossningsrädsla ) och drömt mardrömmar om hur min förlossning skulle bli. Jag vakna flera ggr per natt ibland och var kallsvettig och livrädd. I min dröm så blev min förlossning väldigt utdragen och blodig och ingen lyssnade på mig, Hugo skulle … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":519,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-8","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/josefinesblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/josefinesblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/josefinesblogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/josefinesblogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/519"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/josefinesblogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/josefinesblogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/josefinesblogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/josefinesblogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/josefinesblogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}