{"id":10,"date":"2015-01-10T15:33:41","date_gmt":"2015-01-10T14:33:41","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/kaosbarnet\/?p=10"},"modified":"2015-01-10T15:33:41","modified_gmt":"2015-01-10T14:33:41","slug":"vad-ar-eds","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/kaosbarnet\/2015\/01\/10\/vad-ar-eds\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r EDS"},"content":{"rendered":"

<\/strong><\/p>\n

jag har EDS hypermobilitet<\/p>\n

Min hud \u00e4r \u00f6vert\u00e4njbar och mjuk typ sammetsliknande.. och v\u00e4ldigt \u00f6verr\u00f6rlig. N\u00e4r jag har slagit mig s\u00e5 tar l\u00e4kningen av s\u00e5ret fyra till fem m\u00e5nader att l\u00e4ka och n\u00e4r det \u00e4r l\u00e4kt s\u00e5 blir \u00e4rret v\u00e4ldigt fult och stort. Har ont i lederna.. min h\u00f6ft vill hoppa ur mina kn\u00e4n har hoppat ur led min lillt\u00e5 har hoppat ur led flera g\u00e5nger, har ont i min handled. jag har en sjuk sm\u00e4rta i hela kroppen.<\/p>\n

Ehlers-Danlos syndrom (EDS) \u00e4r en medf\u00f6dd bindv\u00e4vssjukdom som p\u00e5verkar leder, hud och blodk\u00e4rl. F\u00f6r\u00e4ndringen i bindv\u00e4ven beror p\u00e5 bristf\u00e4llig bildning av kollagen, ett av kroppens grundl\u00e4ggande byggnadsmaterial och det vanligast f\u00f6rekommande typ av proteiner hos m\u00e4nniskan. Kollagen utg\u00f6r n\u00e4ra en tredjedel av kroppens totala proteinm\u00e4ngd. Det finns mer \u00e4n tjugofem olika typer av kollagen i hud, ben, senor, brosk, blodk\u00e4rl, tandk\u00f6tt, basalmembran, hornhinna, \u00f6gats glaskropp och st\u00f6djande v\u00e4vnader i inre organ. Kollagenkedjor binder ihop sig tre och tre och bildar tr\u00e5dar (fibriller) med stor styrka. Vid Ehlers-Danlos syndrom har fibrillerna en glesare, f\u00f6r\u00e4ndrad struktur som g\u00f6r att h\u00e5llfastheten i v\u00e4vnaderna blir s\u00e4mre. Det ger \u00f6kad ledr\u00f6rlighet, \u00f6vert\u00f6jbar hud och ibland sk\u00f6ra k\u00e4rlv\u00e4ggar. \u00c4ven andra proteiner med liknande funktion b\u00f6rjar bli k\u00e4nda, och i n\u00e5gra fall av Ehlers Danlos syndrom har man hittat f\u00f6r\u00e4ndringar i n\u00e5got av dessa proteiner.<\/p>\n

Sjukdomen kan delas in i sex olika typer: klassisk typ, \u00f6verr\u00f6rlighetstyp, k\u00e4rltyp, kyfoskolios-typ, artrochalasi-typ samt dermatosparaxis-typ. De olika formerna varierar b\u00e5de vad g\u00e4ller \u00e4rftlighet och symtom.<\/p>\n

\nSymtomen, \u00f6verr\u00f6rliga leder, \u00f6mt\u00e5lig och\/eller \u00f6vert\u00e4njbar hud, bl\u00e5m\u00e4rken och andra bl\u00f6dningar samt bindv\u00e4vskn\u00f6lar, kan variera mellan individer och inom familjen. Detta g\u00f6r att det \u00e4r sv\u00e5rt att st\u00e4lla diagnosen. Med den nya klassificeringen (se nedan) kan det dock bli l\u00e4ttare.<\/p>\n

Personer med EDS har ofta kronisk, progressiv sm\u00e4rta (se nedan).<\/p>\n

Vid den allvarliga formen, vaskul\u00e4r typ, finns svagheter i de stora blodk\u00e4rlen och i inre organ, vilket kan ge livshotande bristningar.<\/p>\n

Syndromet finns hos alla folkslag i hela v\u00e4rlden och uppskattas till en p\u00e5 5000 inv\u00e5nare, svenska siffror finns \u00e4nnu inte.<\/p>\n

\u00d6VERR\u00d6RLIGHET<\/p>\n

Beighton m.fl. publicerade 1969 en \u00f6versikt av \u00f6verr\u00f6rlighet och dess koppling till l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta i muskler och leder. I denna \u00f6versikt beskrevs det po\u00e4ngsystem (Beightonskalan) som idag anv\u00e4nds internationellt f\u00f6r att m\u00e4ta \u00f6verr\u00f6rlighet. Det finns dock \u00e4r brister i Beightonskalan som g\u00f6r att den inte \u00e4r helt tillfredst\u00e4llande f\u00f6r bed\u00f6mning av \u00f6verr\u00f6rlighet.<\/p>\n

SM\u00c4RTA
\nPersoner med EDS har ofta kronisk, progressiv sm\u00e4rta i muskler, ledn\u00e4ra v\u00e4vnader samt nervv\u00e4vnader; sm\u00e4rta som \u00e4r sv\u00e5r att behandla p\u00e5 konventionellt s\u00e4tt med mediciner eller sjukgymnastik. De olika typerna av sm\u00e4rta som personer med EDS har drabbar olika delar av kroppen, har olika intensitet och prognos.<\/p>\n

P\u00e5 grund av den konstanta muskelsp\u00e4nning som blir f\u00f6ljden av \u00f6verr\u00f6rliga instabila leder blir det en snabb uttr\u00f6ttning av muskulaturen vilket i sin tur skapar sm\u00e4rta. Eftersom muskelsp\u00e4nningen inte f\u00e5r en chans att avta sprider sig sm\u00e4rtan vidare i en slags ond sm\u00e4rtspiral.<\/p>\n

Den sm\u00e4rtproblematik som m\u00e5nga brottas med \u00e4r s\u00e5 invalidiserande att den avsev\u00e4rt neds\u00e4tter funktionsf\u00f6rm\u00e5gan vad avser arbete, livsf\u00f6ring , sociala aktiviteter och livskvalitet.<\/p>\n

\u00a0\"2014102116322039551059594_sbig_5482375b9606ee42fd7265b4\"<\/a>\"201410211632882001059594_sbig_548237682a6b22a66893e291\"<\/a>\"2014102116322164381059594_sbig_5482375b9606ee7d8899d839\"<\/a>\"2014102116321911621059594_sbig_5482375a2a6b227d5937ad9d\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

jag har EDS hypermobilitet Min hud \u00e4r \u00f6vert\u00e4njbar och mjuk typ sammetsliknande.. och v\u00e4ldigt \u00f6verr\u00f6rlig. N\u00e4r jag har slagit mig s\u00e5 tar l\u00e4kningen av s\u00e5ret fyra till fem m\u00e5nader att l\u00e4ka och n\u00e4r det \u00e4r l\u00e4kt s\u00e5 blir \u00e4rret v\u00e4ldigt fult och stort. Har ont i lederna.. min h\u00f6ft vill hoppa ur mina kn\u00e4n har … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":10585,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-10","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-eds"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/kaosbarnet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/kaosbarnet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/kaosbarnet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/kaosbarnet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10585"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/kaosbarnet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/kaosbarnet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/kaosbarnet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/kaosbarnet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/kaosbarnet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}