Ibland har jag tännkt om jag hade haft det
lättare för mig när jag läser typ en bok. Hade
jag läst till läkare. Jag är typ programmerad
att hjälpa andra hur jag än försöker nåt
annat. (En fälla och omöjligt att leva i när
samhället bara i absurdum ska hjälpa de
som har det bra.) Lätt att tas för given är
redan riktiga kvinnors lott, varför liksom
ytterligare befästa det? Men en faiblesse är
en…
Jag hade nog valt att bli obducent ändå.
Skämtsamt brukar jag säga att det är för att
då händer inga olyckor… De har redan hänt.
Skulle antagligen göra samma som i vissa TV-
serier och prata med de döda på bordet. Det vill
säga vara mer eller mindre vanlig. Men frågan
är ju hur vanligt är rättsläkare
att va specialist som?
Har väl ett eller två andra inom yrket med.
Men har andra saker jag är bättre på än att
läsa just… Efter boken jag just läst undrar
jag själv vilken del av hjärnan är mitt stora
rättvisetänk nånstans? Jag är ej kommunist
eller vänsterextrem. Förstår att kommunism
går att få att fungera (men jäk va tråkigt
livet skulle vara.).
Men är alla som tänker rättvisa för sakens
skull alltid reptiler? Så kan det ju inte vara.
Medmänskligt beteende och strävan heter det
ju med. Och därmed kan högerextrema vara de
som tänker med den delen. Eller bara höger för den
delen..
Samhället är så höger just nu att jag inte minns
hur samhället var när det var vänster-borgerligt.
Nog inte många andra som gör heller… Träffat
på människor i grupper som på riktigt blivit helt
osjälvständiga och följt grupptrycket/normen bli
självisk för altruismens skull/bekostnad och alltså
inte varit sig själva alls. Visst sånna finns alltid
strömföljare alltså och åt andra hållet – med lite
skruvar naturligt – men när för många är det sett
till antal blir analysen tydlig… (Vissa faller ju utan-
för analysen för att de helt enkelt är själviska, inte
fyller sin funktion som altruist eller egoist ändå mao
tänker/känner inte att det är ett problem, kortfattat.)
Rättvisetänket omfattar ju i stort allt. Och
kan komma på mig själv känna att jag är
jobbig. Men som det är finns inte mkt mer att
göra än att tänka! Kanske ska sadla om och bli
filosof??? Eller nåt annat autodidakt.
**************************************’
Tänkt på det där med andras gillande. Jag åkte
buss i går alla vet att busschaufförer gillar eller
i alla fall brukar köra fort emellan hållplatserna
Och gasar på lite extra när det inte är någon som
går av på ngra i rad.. Hur många är det som missar
sin hållplats för att göra busschuffören nöjd? Jag
menar man har ändå betalat för att få gå av där
man ”plingar”. Att själv välja en hållplats före eller
efter sin för att gå lite extra och röra på fläsket är
ändå mer sitt eget val (eller?)? Och inte för att
busschuffören ska hinna i tid eller få extra rast i
vändpunkten även… Det med gillande söka kräver
ändå så mycket energi att det är smartare att söka
sig till andra aktiviteter för om inte annat sitt eget
gillande!
Och det går ju att göra saker för sig själv
men inte vara självisk och skada sig eller andra
genom egoism… Alltså sann mot sig själv. Men de
som (verkligen) är själviska sannheten i dem för-
står jag mig inte på. Hur är det att vara alltigenom
egoist? Ser de ens problem? Äh ska inte grubbla på
det kan hamna nånstans jag inte vill vara. Som
finns det som heter ”var försiktig med vad du vill ha
du kan få det..” Samtidigt vill man inte vara det man
hatar, för starkt ord, ogillar. Och det går ju att gilla
nåt hos en annan person men inte hos själv ha en
egenskap som liksom inte hör till en!
Gillar man en person som är lik en eller ogillar
man henne? Men man kan alltid lära sig nåt
hos alla oavsett vem… Hög som låg på statusstegen
eller vilken klyfta man än är på.
