You are what u become.
Det är skrämmande hur saker i ens liv kan förändras på bara några sekunder.
Vad vill vi ha utav det vi ”become” vet inte hur man säger det på svenska.
Jag menar, jag vet exakt vad jag vill ha utav mitt liv och hur det skall se ut samt hur det skall gå till.
Men livet består utav så många olika bitar att det ibland kan vara svårt att förändra dem.
I am a small town girl, och kommer alltid förbli det i mitt hjärta.
Det är lätt att glömma bort den man är då man söker efter sina drömmar, dont lose yourself when your gone.
Kan personligen säga att jag glömde bort mig själv där ett tag när jag spontant flyttade till Stockholm under några år.
Det är inget jag kan lägga under stolen.
Jag har gjort saker jag inte är stolt över idag, men jag är glad att jag har gjort dem. Det har gjort mig till den jag är idag, starkare och framför allt mognare och klokare.
Jag är fortfarande ung, fast det jag inte vill erkänna det själv.
För mig är det som att vara 21 år är att vara 40 ca. Det handlar mycket i att jag får en slags panik över min framtid, jag har världens sämsta tålamod där det skall hända nu!
Visserligen kan det vara en bra egenskap, men i mitt fall så är det nog en av mina svagaste egenskaper.
Har tendes att ta lite vatten över huvudet ibland, kanske är det den optimist som lever inom mig jag vet inte.
Men jag har alltid tänkt att ingenting är omöjligt, allt handlar om hur du själv väljer att göra det då finns det inga gränser.
Men ibland tittar jag på människor och ser en sådan lycka i deras ögon att jag blir avundsjuk.
Med enkla och simpla ting så är de precis som de skall vara, lyckliga.
Oftast ångrar det ingenting i livet, ja kanske att de inte gick ut skolan och livet känns svårt men de är endå lyckliga. De har en familj, barn att sköta om och uppfostra, ett jobb.
Så kommer jag med mina moraliska åsikter och kastar skit i ansiktet på dem.
Men vem är jag att döma dem?
Vi alla ser olik syn på vad som gör oss lyckliga.
Deras liv skulle inte göra mig lycklig, tyvärr. Men det som räknas är att det gör dem lycklig.
Är de inte endå det som räknas? Att man mår bra med sig själv och har något att leva för?
Då anser jag i mina ögon att alla är vinnare.
Jag har höga mål med mitt liv, och har aldrig för en sekund tvivlat på mig själv för en sekund.
Människor avundas min vilja och livsglädje, men jag blir livrädd när människor beundrar mig och säger till mig att jag kommer gå hur långt som helst.
Tycker det är jätte kul att folk tror på mig men det är svårt att ta in dom orden för jag gör fel hela tiden.
Ni förstår vad jag menar? vi alla gör fel då och då, jag kan få in en sjuk ide i mitt huvud och så gör jag den. Inget fel i det, men ibland kan det förstöra för mig själv på olika plan. Men thats life.
Tänker inte sitta här och berätta min livshistoria men jag har felat så mycket i mitt liv så jag vet inte hur många människor jag gjort illa och gjort besviken, levt efter det ego jag har.
Vet ni om att folk tittade snett på mig när jag berättade att jag flyttat tillbaka till Kalix?
De kunde inte förstå hur jag kunde flytta tillbaka till en sådan håla igen, inte jag heller i början.
Jag måste psykiskt dåligt i flera månader och tänkte för mig själv. VA FAN SYSSLAR JAG MED?
Men jag fann min mening med livet, ett slags uppvaknade där jag sa till mig själv. Detta är din chans Katharina, this is now, nu kan du förändra allt du gjort i ditt liv och bara go with it, du kommer sakta dö inom dig själv ifall du inte gör det du alltid drömt om.
Så här är jag, i kalix lyckligare än någonsin.
Jag har tagit tag i mitt liv och lagt allt de barnsliga jag gjorde förut åt sidan.
Visst festar jag då och då å sånt, är inte död heller.
Men jag har insett att jag blir faktiskt äldre och min tid som ung vill jag göra den bästa någonsin.
Och misstro mig inte, jag har haft min tid och jag har haft så sjukt jävla kul så ni anar inte.
Jag har varit totalt jävla galen och gränslös, precis så som unga människor ska.
Men jag har gjort det, jag har verkligen gjort det.
Jag var ironiskt naiv när jag var yngre, jag var bomb säker på att jag ska bli designer utan utbildning.
Och det hade jag kunnat bli också ifall jag inte gjort de saker jag gjort. Och kan det än idag om jag så vill.
Men jag vet nu att livet kan vara över när som helst, och livet kan förändras när som helst så det är bäst att bli realistisk och börja leva i verkligheten.
Därför studerar jag nu 1700 poäng som skall vara klar till sommaren, det är nästan 3 års gymnasie utbildning jag ska vara klar på 8 månader. Studievägledare jag har tappade nästan hakan när jag kom in i rummet och satte upp mina krav, hade ett papper och mål uppskrivna jag pront uppvisade.
Han förklarade för mig att det näst intill är omöjligt, han hade inte varit med om det tidigare i vanligt fall läser en efektiv komvux elev 850 poäng på 10 månader som bäst.
Men jag förklarade för honom att nej det är inte omöjligt, jag har bestämt mig och det här ska jag göra.
Det finns människor i världen som varje dag gör mirakel och ting som är 1000 gånger svårare än detta.
Varför skulle inte jag?
Så vi satte upp min studieplan och här är jag.
Nästa steg är att göra högskole provet i mars om jag minns rätt.
Sedan ska jag söka mig in på två stycken utvalda mode design skolor i Sverige.
Hårt arbete lönar sig alltid, ett råd jag ger alla.
Det kanske inkluderar att ni kommer få kämpa i flera år men till slut släpper det alltid.
Ingen kan någonsin säga till er att ni inte kan, för det kan ni men det gäller att vara realistisk och sedan alltid lyssna på erat hjärta. Vad säger det, vad säger eran magkänsla.
Vi lever bara ett liv, tänk på det.
”Om livet vore enkelt skulle det inte finnas något att kämpa för”