Satt och kollade på The Voice Morgon Show med Özz Nujen som gäst.
De diskuterade om pinsamma situationer då man dödat stämningen i total tystnad då man sagt eller gjort något i ett sammanhang.
Då kom jag att tänka på en gång jag gjorde bort mig totalt. Okej det kan dock hända väldigt ofta, jag har svårt att hålla käft.
Detta var för ca 7 år sedan då jag var tillsammans med Johan.
Vi hade varit ute ett gäng och sett på bio om jag vill minnas rätt, och i Luleå så ligger Max ihop med SF bio.
Vi gick in för att käka och detta var lite senare på kvällen.
Så vi sitter där ett gäng och skrattar och skämtar med varandra, helt plötsligt dyker en alkoholist upp som för väldigt mycket liv.
Jag tittar på ena av killarna och säger på skämt ”Haha titta **** man skulle kunna tro att de där är din farsa, säker på att din morsa inte hade det lite roligt med honom haha” Från en väldigt rolig stämning förvandlas den till en pinsam situation då alla upphör med att prata, då känner jag en fot som sparkar mig i benet (Fast stämningen dog så höll jag inte tyst utan fortsatte mata på” och benet slutade inte upphöra med att sparka till mig, nu även hårdare.
Johan tar tag i mig och tar mig åt sidan ”Katharina, **** har aldrig träffat sin farsa!!!”
Det var ett sådant moment man ville dö av skam. Sedan dess har jag aldrig skämtat om något sådant, vill inte riskera den situationen.
En annan gång jag hamnade i en lite knivig situation där jag nästan höll på att bli nerslagen var en gång då jag bodde i Stockholm.
Jag och min arbetskollega Mikaela hade varit hos Christopher och förfestat under kvällen, vi alla 3 vinglade ner på Stureplan och var allmänt glada och högljuda.
Inne på 7 eleven som ligger mitt på birger jarlsgatan breve Sturehof kliver en glad och full katharina in med Mickan för att ta en matbit innan utgång. Inne på 7 eleven råd de långa köer och folk var mer eller mindre irriterande på personer som stod i vägen.
Den kassan som låg längst in tog vi för vi såg att de som stod där var klara men vägrade att flytta på sig.
Efter många suck och men så fattade det äntligen att flytta sig. De var ett gäng rnb brudar som såg ut att komma direkt från någon förort.
När tjejerna passerar och vi når kassan säger jag med less röst till mickan ”Äntligen fatta Ghetto brudarna att flytta på sig”
Det jag inte såg var att ena av brudarna fortfarande stod bakom oss så med hög röst skriker hon ut ”Vem fan kallar du för ghettobrud”
Oh shit tänker jag, kan du aldrig hålla käft Katharina Gustafsson.
Så jag vänder mig om och ser hur tjejerna omringar mig som ett gäng hyenor. Personal och kunder vänder sina blickar mot oss och jag står hjälplös mot 7 pers galna förortsbrudar som inte viker ner sig för 5 öre!
De närmar sig mot mig med attityd samtidigt de bryter på svenska och andra språk.
”Ditt lilla luder, vem tror du att du är jävla rikemans unge. Vill du dö eller!”
Allt jag ser är vifftande armar och slangord som hoppar ur deras munnar, i denna situation så finner jag något harmoniskt och roligt så jag utbrister i skratt samtidigt jag vänder mig mot min kollega och säger ”DOM menar allvar, dom menar faktiskt allvar, Hahaha”
Då säger ena av tjejerna ”Omg bruden tror hon är bättre, hon är ju för fan adopterad. Prata spanska din hora! Du är adopterad”
Jag känner mig en aning förnedrad i och med att jag inte är adopterad så jag svarar ”Jag är ledsen tjejer för era påhopp men jag är tyvärr inte adopterad, utan mer svensk än ni någonsin kommer vara, sedan kan jag tyvärr inte spanska. Hade gärna lärt er ifall jag kunnat”
Vid de ögonblicken väntade jag på när första smällen skulle komma, men de kom aldrig. En vakt kom springandes utifrån och drog isär dem så att jag och min kollega kunde gå ut säkra.
Hade inte vakten kommit, hade jag nog förmodligen varit mos vid det laget.
Att säga fel saker i rätt tidpunkt är nog min specialitet.
