När jag skriver detta har jag precis kommit hem från sjukhuset – igen – jag måste ju åka dit en gång i veckan och träffa en läkare. Jag tar också blodprov två gånger i veckan. Det tror jag, jag har nämnt förut. I vilket fall som helst skulle jag i dag ta blodprov, det var lång kö och jag börjar känna igen folk som går ditt regelbundet precis som jag. Man börjar så smått känna en gemenskap och ler i smyg till varandra eller till och med nickar. Jag satt och väntade på min tur i 45min. Det är alltid mycket folk på morgonen. Jag tror att jag sov nästan hela tiden, för helt plötsligt – det kändes som jag väntat i 2min – var det min tur. Jag är väldigt svårstucken men sjuksköterskan frågade om hon fick sticka i min vänsterarm. Jag sa ”jag är väldigt svårstucken så det blir nog svårt”. Sagt och gjort gjorde hon det i.a.f. och det gick inte alls. Då sa sjuksköterskan ”du är lite svårstucken va?” Jag sa ingenting utan bara suckade högt och tänkte ”pucko, det var ju de jag sa”. Men tredje gången gillt gick det att få blod i höger underarm. När det var klart fick jag ett litet plåster och gick till ett fik för att plugga lite. Efter tag kände jag hur det blev helt blött på armen. Då hade det lilla plåstret blodat igenom och hela min vita tröja var blodig (nästan). Så där satt jag på ett café i innerstan med en blodig arm. Jag kan ju lugnt säga att folk glodde. För att de inte skulle tro att jag hade något destruktivt beteende log jag mot alla som glodde. Men mitt leende kändes lite grann som Sheldons leende i ”the Big Bang Theory”, haha. Jag kan meddela att folk tittade snabbt åt andra hållet när jag log mot dem.
Jag har ju ett galldränage (slang i magen) kvar. I tisdags skulle de spruta kontrastmedel i den och röntga mina gallgångar. Det gick bra och gjorde inte ont men att läkaren var en riktig ”rookie”. Som tur var gick hon och hämtade en annan läkare som var mer kunnig – då gick det bättre. Fram mot kvällen kände jag att det kliade ofantligt mycket över hela kroppen. Jag frös och svettades om vartannat. Jag trodde att mina ”kliiga” dagar var över men tihi där fick jag. Jag hade jättesvårt att sova och vaknade mitt i natten av att jag mådde illa och jag sov utan täcke i mitt kalla rum (elementet är ur funktion). När jag vaknade på morgonen hade jag en lätt förkylning och det kliade så jag blev galen på hela kroppen. Pappa gjorde lite research och kom fram till att det kan ha blivit en irritation i gallgången efter att de sprutade in kontrasten. Det skulle gå över om ungefär 24timmar. Nu har det gått 20timmar så det är bara fyra timmar kvar. Nedräkningen har börjat! Om ni ser en galen tjej i shorts och linne på stan då är det jag som kyler ner mig. Det är det enda som hjälper mot klådan. Nu blir det en kalldusch…