{"id":314,"date":"2013-01-09T22:10:59","date_gmt":"2013-01-09T21:10:59","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/leverdu\/?p=314"},"modified":"2013-01-09T22:10:59","modified_gmt":"2013-01-09T21:10:59","slug":"there-are-far-better-things-ahead-than-any-we-leave-behind","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/leverdu\/2013\/01\/09\/there-are-far-better-things-ahead-than-any-we-leave-behind\/","title":{"rendered":"There are far better things ahead than any we leave behind…"},"content":{"rendered":"

Nu n\u00e4r sn\u00f6n har sm\u00e4lt har jag tagit fram min cykel. Jag har alltid cyklat om jag ska n\u00e5gonstans i Stockholm (inom rimliga gr\u00e4nser). I h\u00f6stas cyklade jag inte s\u00e5 mycket i och med att jag blev s\u00e4mre. Nu n\u00e4r det har varit sn\u00f6 och jag har varit sjuk har jag endast \u00e5kt bil eller g\u00e5tt. Men h\u00e4rom dagen skulle jag ta min f\u00f6rsta cykeltur. Jag skulle inte cykla l\u00e5ngt – f\u00f6r en normalt friskt person kanske det tar 5minuter. Jag b\u00f6rjade cykla och det gick som en dans eftersom det var nedf\u00f6rsbacke.\u00a0 Jag t\u00e4nkte att det h\u00e4r kommer g\u00e5 galant, och att det var ju inte var jobbigt alls. Mamma som hade varnat mig f\u00f6r att jag inte skulle orka och och bli as-tr\u00f6tt. Sedan pl\u00f6tsligt kom en rakstr\u00e4cka p\u00e5 200meter kanske. Jag cyklade och k\u00e4nde hur mj\u00f6lksyran kom och till slut stod jag n\u00e4stan still. N\u00e4r jag skulle hoppa av cykeln f\u00f6r ett r\u00f6d-lyse vek mina ben sig under mig och jag l\u00e5g p\u00e5 marken. Jag orkade bara inte h\u00e5lla mig sj\u00e4lv uppe. Jag sk\u00e4mdes s\u00e5. En \u00e4ldre herre kom fram till mig och fr\u00e5gade om jag m\u00e5dde bra. Jag skrattade bara och l\u00e5g kvar och sa \u201datt sj\u00e4lvklart g\u00f6r jag det\u201d. Men f\u00f6r att kunna vila mina ben s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt och inte beh\u00f6va st\u00e4lla mig upp p\u00e5 en g\u00e5ng l\u00e5tsades jag att telefonen ringde, haha. Men jag f\u00e5r nu inse att jag inte \u00e4r lika pigg som jag trodde, s\u00e5 jag f\u00e5r h\u00e5lla mig till yoga och l\u00e5ngpromenader, vilket inte \u00e4r fy skam.<\/p>\n

\"\"<\/a>Jag f\u00e5r ofta \u00e5ka tillbaka till sjukhuset och ta prover. Denna vecka har jag tagit blodprover 2g\u00e5nger (kommer bli 3 med imorgon) eftersom provv\u00e4rdena \u00e4ndras hela tiden. Just nu har jag v\u00e4ldigt l\u00e5gt blodv\u00e4rde, vilket g\u00f6r att jag \u00e4r \u00e4nnu tr\u00f6ttare \u00e4n vanligt. Jag tar med andra ord n\u00e5gra powernaps om dagen vilket \u00e4r v\u00e4ldigt sk\u00f6nt. Men det k\u00e4nns som jag aldrig blir piggare. Jag kanske beh\u00f6ver en p\u00e5se blod, men det vill jag helst undvika eftersom jag \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5rstucken. Jag vet inte om det \u00e4r att vampyrer \u00e4r lite inne i och med \u201dTrue Blood\u201d serien och Twilight filmerna. Jag har aldrig varit n\u00e5got stort fan. Men n\u00e4r jag sitter d\u00e4r med en p\u00e5seblod bredvid mig k\u00e4nner jag mig alltid som en vampyr och b\u00f6rjar alltid nynna p\u00e5 Markus Kruneg\u00e5rds gamla l\u00e5t \u201dJag \u00e4r en Vampyr\u201d. N\u00e5got m\u00e5ste man roa sig med.\u00a0 Ibland innan jag transplanterades kunde folk komma fram och fr\u00e5ga varf\u00f6r jag hade s\u00e5 gula \u00f6gon. D\u00e5 kunde jag svara ibland \u201ddet \u00e4r f\u00f6r att jag h\u00e5ller p\u00e5 att transformeras till en vampyr\u201d, bara f\u00f6r att f\u00e5 de nyfikna personerna att sluta fr\u00e5ga.\u00a0 Jag tyckte sj\u00e4lv att jag var fyndig. Men de flesta trodde nog mest att jag var ett fanatiskt Twilight fan eller allm\u00e4nt kn\u00e4pp i huvudet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nu n\u00e4r sn\u00f6n har sm\u00e4lt har jag tagit fram min cykel. Jag har alltid cyklat om jag ska n\u00e5gonstans i Stockholm (inom rimliga gr\u00e4nser). I h\u00f6stas cyklade jag inte s\u00e5 mycket i och med att jag blev s\u00e4mre. Nu n\u00e4r det har varit sn\u00f6 och jag har varit sjuk har jag endast \u00e5kt bil eller … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3205,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-314","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/leverdu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/314","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/leverdu\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/leverdu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/leverdu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3205"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/leverdu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=314"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/leverdu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/314\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/leverdu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=314"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/leverdu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=314"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/leverdu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=314"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}