De senaste dagarna har varit så jävla sjuka att jag inte riktigt fått grepp om så istället för att blogga om något jag inte fått grepp om ännu så ska jag istället blogga om något som jag har grepp om.
I torsdags var jag på BVC med Isabella. Det var en försenad 5 års- koll men också ett besök på min begäran eftersom jag varit orolig för henne när det gäller maten. Problemet som uppstått är att hon slarvar med maten å de grövsta. Vissa dagar äter hon allt men nästa dag kan hon vägra äta maten helt och hållet trots att det är en maträtt som vi vet att hon normalt äter. Mitt önskemål var att läkaren skulle kolla på henne och sen också prata med henne, kanske om konsekvenserna av att inte äta sin mat. Istället för att göra det så konstaterade han hon låg rätt i sin kurva och sen skojade han bort något som borde ha tagits på allvar.
Han menade också att han inte kunde motivera någon hjälp eftersom hon låg rätt i sin kurva. Till och med jag hade kunnat berätta att hon låg rätt i sin kurva. Jag vet också att det inte är något fel nu på henne men jag vet också att om man inte får ordning på henne nu så kommer det att bli ett problem i framtiden. Min önskan hade varit seriöst samtal mellan läkaren och Ella om det här men inte ens det kunde jag få eftersom ”hon ligger rätt i sin kurva”.
Istället för att få lite respekt för att man var lite orolig för ens dotter och ville påkalla lite förebyggande åtgärder så blev man bortgjord och fick en dumstrut på skallen.