God morgon!
Det blev inte mycket bloggande igår och för det kan man ju bara be om ursäkt för. Jag, Camilla, Haylie och William var ju iväg till Örnsköldsvik och läkarbesök. Ella och Minna stannade hemma hos mina föräldrar över dagen. Vår resa började strax innan klockan 8 igår morse och jag tror vi var hemma strax innan 19, och det bara för ett läkarbesök.
Själva läkarbesöket blev en stor besvikelse. Varje läkarbesök inleds med att man gör ett så kallat HbA1c som är blodprov som visar ett medelvärde på blodsockret över längre tid. Sist vi var på läkarbesök visade det värde 60 och det var bra, igår visade den 71 och det är alldeles för högt. Det ger ett snitt på nästan 13 mmol när vi ska ligga mellan 4-7 mmol, så det var förstås mindre roligt att få veta men vi fick också veta att det här inte är helt ovanligt. Anledning ska vara att det är normalt att man som ny patient har en viss funktion kvar i bukspottskörteln men efter ”smekmånaden”, som vår läkare kallar det. så försvinner funktionen helt och hållet.
Tidigare har vi fått insturktioner om att vara försiktiga med att inte ge för mycket insulin och igår var direktiven tvärtom. Vi skulle öka doserna på såväl måltidsinsulinet som det långverkande inslulinet. För fyra månader sen var budskapet åt andra hållet, men det är väl bara att gilla läget och se till att vända på trenden. Det som förvånar mig är att Haylie mår bättre än vad hon gjort sedan hon blev sjuk och trots det så ligger hon helt fel i sitt HbA1c.
Nej, nu måste jag få lite frisk luft innan jag tuppar av helt och hållet, vet inte vad det är med mig. Jag går och lägger mig i tid men kan inte sova. Jag somnar för att vakna igen efter en halvtimme och så där fortsätter det hela natten. Jag tror att jag börjar bli aningen tokig.