I skrivande stund står jag bokstavligen på en buss. Jag, Haylie och Ella är på väg till sjukhuset för att träffa en massa specialister för Haylies diabetes som man efter över ett år fortfarande inte fått ordning på. Så varje vecka träffar vi en ny specialist med förhoppningen om att detta geni ska hitta felet. 15 mil med tåg och buss blir det varje vecka och det känns väldigt onödigt med tanke på vad vi får ut av det.
Men vi får se om det ger nåt idag, det kanske vänder idag, lite så man måste tänka för att inte bli dum i huvudet.
Hoppas verkligen att besöket idag gav något. Låter helt sanslöst att inget ”hittats” på över ett år 🙁 Och att åka 15 mil, fy…