Jag sitter och bloggar via TV:n i detta nu. Det går så där om jag ska vara helt ärlig. Vi fick ju vårt bredband idag så i väntan på att lilla tjejen ska somna att vi kan kolla på förhandsvisningen av Blacklist så bloggar jag lite, egentligen helt ovidkommande bloggande.
Jag var till Hemköp nyss och skulle köpa ersättning åt den lilla tjejen, som vanligt var det slut men på vägen dit sprang jag på en vän som berättade både det ena och det andra om vad som hänt uppe på hockeyn där jag slutade för ett par veckor sen. Det är rätt intressant hur människor på något känner sig hotade och måste rättfärdiga sitt vidriga beteende genom att dra en massa lögner. Nåväl det där är historia, jag känner att jag gjort allt jag kan för den där klubben utan att få så mycket so ett tack eller en klapp på axeln för det. De känner onekligen att jag inte gjort något som är värt att tacka för heller baserat på att man behandlar mig som en sjukdom nu. Det är bara att konstatera att jag har 60 timmar varje vecka som jag kan lägga på mina barn och det ger mig lika mycket ekonomiskt som det gjorde där uppe.
Nu är även chefen i vardagsrummet så nu blir det Viaplay och Blacklist.