Då är julafton officiellt över och det har efter omständigheterna varit en riktigt bra jul, en jul som jag kommer minnas. Jag tror det här är första julen på väldigt länge som jag och Camilla lyckats spendera julafton med barnen utan att vi hamnat i luven på varandra. Jag vet inte vad de beror på men det är samma sak på födelsedagar och årsdagar också, det blir alltid något knas men inte i år. Det blev god julmat (till slut) och det blev lyckliga barn som var helt överförtjusta i sina julklappar och det har vi Saris Änglar, svärmor och mina föräldrar att tacka för.
Morgonen började med sedvanlig mandel i gröten och jag måste erkänna att jag hade riggat gröten så att Minna skulle få den eftersom jag hade ett paket som jag hade köpt som jag inte hade slagit in så jag ville få den ur världen innan hon hittade den själv. Sen blev det ju mat någonstans kring klockan 14. Jag var nöjd med maten i år, bortsett från att jag fick betala 60 spänn för lite gravlax för att jag inte hann grava min egen lax, som jag gör varje år. Det blev två olika Janssons i år, en med ansjovis till mig och en till Camilla och barnen utan ansjovis. Pepparkaksköttbullarna var populära och sen sket vi i prinskorven och skar upp grillkorv istället. Barnen gillade det och för oss är det en kostnadsfråga, handlar om att skära ner där ingen bryr sig och för barnen spelade det ingen roll och det är ju trots allt för deras skulle vi gör det här.
Lagom till Kalle Anka, som barnen är otroligt ointresserade av, så öppnade vi paketen. Jag tror att deras ointresse kommer från att de är uppväxta med Disney Chanel och då blir Kalle Anka och Musse ganska mycket vardagsmat, för en annan var det ju tvärtom om som barn. Man kunde ju längta ett helt år efter att få se Kalle på julafton.
William fattade inte riktigt konceptet med paketen. Han var rätt ointresserad av innehållet i sina paket och var mer intresserad av att öppna paket, vilket bilden ovan kanske illustrerar på ett bra sätt där Minna försöker öppna ett av sina egna paket vilket inte faller väl ut med William.
Jag kände nästan att det var för mycket paket för så fort de hade öppnat ett paket så var det glädje i ungefär fyra sekunder och sen var den leksaken helt ointressant. Men det är väl kanske så det ska vara, men nästa år blir det nog ett eller ett par paket med något mer vettigt, på det sättet tror jag de uppskattar det mer. Jag tror å andra sidan att jag kommer möta ganska mycket motstånd från min sambo på den.
Minna är ju en tjej som tänker mycket, precis som jag själv är. SÅ idag efetr maten frågade hon mig en sak som fick mig att le lite smått.
Minna: – Pappa, är det jul i morgon också?
Jag: – Ja, eller det beror på hur du menar. Om du tänker att du ska få julklappar i morgon också så är det inte jul men om du menar att julen fortsätter efter julafton så är det ju jul.
Minna: – Hmm. Alltså är det inte jul i morgon.
Jag: – Inte julafton, men jul är det ju.
Minna: – Men åhh, hur ska du ha det?
Jag: – Nej, det är inte jul i morgon.
Hon är för härlig. Och det summerar den bästa julen på väldigt länge. Barnen är glada, Camilla sover sött och det indikerar att även hon är glad och det är allt jag behöver för att vara glad.
Måste dock säga att jag funderar på att flytta min blogg igen för jag börjar lacka över hur illa den här portalen fungerar. Visa gånger tar det en evighet att komma in eller som nu, att det inte går att publicera inlägget för databasen är allmänt svajig. Man måste kunna lita på sin portal, och sen är jag allmänt suspekt när det gäller statistiken, känns inte direkt troligt att man tappar flera hundra besökare dagligen bara för att man bytt portal när adressen är densamma. Ska ta mig en funderare på det.