Lördagkväll.
Tanken var att jag skulle röja köket efter barnen somnat, vilket jag också gjorde. Efter maten så var jag tvungen att bada Livia eftersom hon hade köttfärssås överallt och när jag skulle bära in baljan i badrummet så började jag titta mig omkring. Helvete så skitit det är här, det här måste korrigeras per omgående, sagt och gjort. En timme senare så var det fläckfritt eller åtminstone mänskligt.
Varje gång som vi flyttat så har vi lyckats att skapa en skitgarderob. Det är en sån där garderob som slänger in all skit i och som man sen lovar att man en dag ska ta tag i. Vi har nu flyttat kanske fem, sex gånger och problemet är att jag aldrig tagit tag i den där garderoben, istället har den där garderoben flyttat med oss varje gång. Tänk ett rum där man samlat all skit som man sparat på i sju år, det blir en hel del skit. Så ikväll då så bestämde jag mig, jag mot garderoben, Mano y Mano.
Jag har hittills kommit igenom ungefär hälften och hittills har jag packat en säck med vinterkläder och hittat pant som fyllde upp en sopsäck, resten har varit rent skräp.
Min initiala tanke när det stod klart att vi skulle separera var att flytta härifrån men efter mycket tankar så har jag insett att vi aldrig kommer hitta ett bättre ställe än detta. Jag menar, en fyra mitt i stan till humant pris, egen tvättstuga, 50 meter till både affär och resecentrum med pendel till både Linköping och Jönköping. Gångavstånd till skola och allt annat man kan tänkas behöva.
Nej, så nu gäller det att göra det här till ett hem att trivas i och jag är på god väg. En stor del är att rensa bort onödiga prylar i från den där garderoben, en annan del är att rensa bort dåliga minnen och skapa nya härliga minnen.
Jag är inte där ännu, men jag är fanimej på väldigt god väg. Jag och barnen ska trivas här, det är det väsentliga.