Jag sitter i skrivande stund i en buss som just nu passerar Stockholm. Denna helg har jag jobbat med LHC Dam som varit på roadtrip i Leksand och Sundsvall. För drygt en vecka sen fick jag reda på att jag skulle åka på det här uppdraget och jag har varit riktigt spänd och förväntansfull inför resan men efter att ha varit borta från familj i snart tre dagar så känner jag att jag absolut inte kommer klara att vara borta från dem på det här sättet.
Jag antar att det är ett sundhetstecken också, vem vill vara utan de man älskar egentligen?
Hela vägen hem har jag suttit och messat med henne och det nästan pirrar lite att komma hem, som det gjorde när man var nykär. Jag saknar henne så otroligt mycket, en del av saknaden beror nog också på att hon skaffat sig några nya vänner på sistone. Sånt där gör mig alltid lite nervös för så kasst självförtroende som jag har så känns det som om hon skulle kunna välja bort mig, jag hoppad inte det men jag har varit med om betydligt underligare saker än så.
Drygt tre timmar kvar till jag får pussa på henne och barnen, längtar så.
Bilden tog jag i morse utanför vårt hotell i Sundsvall. Vackert i en stad som väckte så många minnen, goda och mindre goda sådana.