Nu har jag gått och väntat i några dagar att min förkylning verkligen skulle bryta ut på allvar men det händer knappt något. I snart två veckor har jag väntat och under tiden har både Camilla och barnen insjuknat och hunnit bli friska, men hos mig vägrar det bryta ut. I morse väcktes dock lite hopp när jag vakande kallsvettig och kände mig hängig men efter en stund så kände jag mig bättre, nu på kvällen väcktes samma hopp när jag mådde illa och spydde med huvudvärk men efter en dusch så kändes allt bra igen.
Man förstås ifrågasätta varför jag är så inne på att bli sjuk, men det är jag inte. Tvärtom vill jag så snart som möjligt bli av med den här bakterien så man får tillbaka ork att pyssla med det man ska en hel dag utan att känna sig helt under jorden hela kvällen.
Quesadillas
Alla som följer min blogg borde vid det här laget veta att matlagning är det jag brinner för och jag bara älskar att testa nya saker, men det finns ju fler personer jag i den här familjen och ivland får man klia åt sidan i matlagningen, även om jag helst inte vill göra det. Idag var det Camilla som stod för matlagningen och hon drog till med något som jag visserligen ätit förut men aldrig tillagat själv – Quesadillas.
Det här var enkelt, klockrent och perfekt middag efter en ganska tung lunch. Ella var värst, hon hela åtta stycken quesadilla-bitar och den följde mig i somras vet att ella och mat inte är ”match made in heaven” direkt men just det här funkade perfekt. Alla barnen ärlskade det, jag äslkade det och självklart också Camilla, hon som dessutom svor att aldrig mer laga mat efter gårdagens lite misslyckade kyckling i ugn.
Nu ska jag ladda inför Sundsvall i morgon, storhandling igen. Älskar det, åtminstone tills man kommer till kassan.