Det är helt otroligt. Jag har haft svårt att hitta motivationen att blogga en längre tid nu men så gör man ett inlägg och det väldigt sent på natten och nu så kan jag inte sluta. Ganska absurt egentligen.
Jag har ju inget vettigt att skriva heller, ligger mest här och lyssnar på två goa tjejer som snarkar ikapp. Eller snarkar är fel ord men det är väldigt tunga andningar.
Pappa fyllde år idag. 71 år och en riktig stålgubbe. Hjärtinfarkter, brutna revben och stroke men ändå är han nog mer fysiskt aktiv än oss alla. Minst sagt imponerande. Jag har haft det i minnet hela dagen att ringa honom men likförbannat så glömde jag det, eller kom på det försent. Blir ett väldigt förlåtande samtal i morgon. Om han nu inte är i Sundsvall förstås, han är där varannan fredag för att han är kontaktperson till personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård. Så det gör han också, han är mycket för att hjälpa andra.
Samtidigt är jag ledsen också för i söndags inträffade en grej som resulterade i att jag gjorde min sista dag i den klubb som jag jobbat åt sen i juni. Tråkigt att det tog slut men om jag inte har mina principer i ordning så är det inte mycket värt att leva i huvudtaget. Nu har jag inte en aning om vad jag ska göra, har verkligen investerat allt i det jobbet för att jag såg en framtid där men nu blev det inte så, vilket är väldigt tråkigt. Fantastiska människor dock, det måste understrykas.
Nä men om man skulle ta och slagga en sväng nu då. Eller försöka och försöka, kommer slockna snabbt för är det nåt jag är grym på så är det att somna och sova. Inget man skriver i sitt CV men sjukt tacksamt att ha ändå.