Det har varit full rulle hela dagen här hemma. Redan igår kände Camilla att hon var på väg att bli sjuk och jag är inte ens lite förvånad, det händer nästan varje gång som hon har varit iväg någonstans. Tänk er själv, hon åker iväg och träffar 260 andra mammor (pappor?) som förmodligen bär med sig alla deras barns småförkylningar och kommer hem till våra barn som förmodligen är lite snoriga de också eftersom det är den tiden på året. Det krävs inte så mycket mer för att det ska bli åka av.
Så nu ligger hon nedbäddad, hon kröp till kojs redan vid klockan 20 ikväll och lär sova hela natten, vilket hon också behöver. Jag vill inte vara kritisk men när hon blir sjuk så blir hon SJUK. Man skulle nästan kunna tro att hon är en man för på den nivån blir hennes förkylning på. Visst, jag är kanske tio resor värre men skillnaden är väl att ingen förväntar sig något annat.
Mitt på dan sprang jag iväg till radiostudion och spelade in mitt radioprogram, blev inget superbra program idag men det handlade mer om tidspress än något annat. Den stora grejen idag var att jag producerade och redigerade allt själv, och det var riktigt kul. Det är ju sånt som gör att man blir ännu mer sugen på att utveckla programmet.
I morgon är också en fullspäckad dag. På förmiddagen skriver jag manus till en podcast som jag producerar varannan vecka för Pucksnacks räkning om juniorhockey. Precis som med radion så gör jag dessa veckor allt från producerar till redigerar, otroligt roligt och ännu roligareär det med de olika deltagarna i podden, det blir liksom aldrig samma sak. Sen blir det ju jag som får ta med William till hans första tandläkarbesök, jag ser inte fram emot det för är det något han inte gillar så är det när man pillar på hans tänder. Man får nätt och jämnt borta hans tänder, han får sådan panik av det att han börjar hyperventilera. Jag vet inte riktigt varför han är på det sättet, tjejerna älskar att borsta tänderna och för de är det nästan som lördagsgodis. Men alla barn är unika, och tur är väl det.
På eftermiddagen blir det AMS för min del. Ännu ett möte som förmodligen inte ger särskilt mycket. Förra mötet kom det en massa löften och ditten och datten, ”vi ska fixa detta och det blir bra” och förra veckan fick jag ett brev där det stod att man nu ville diskutera andra alternativ. Jaja, det är väl som man kan förvänta, det går bra att ge löften så länge man inte behöver infria dessa.
Nu känner jag att det är dags för bingen. Känner på mig att det är en förkylning på gång här också, jag hoppas jag har fel men det har jag å andra sidan aldrig om just sjukdomar.