Påsken är över. Jag tycker det är så skönt att allt går tillbaka till det normala, alla helgdagar gör mig helt förvirrad. Idag var Ellas första dag i skolan efter påsken, skolan hade varit så fiffiga att de slänt på en extra studiedag efter påsklovet. Förmodar att många var rätt glada över det.
Igår damp det där brevet som jag väntat på. Mitt inställelsebeslut. Om jag inte sagt det tidigare så säger jag det nu. Ja, jag är dömd till att sitta i fängelse för bedrägeri och nej, jag tänker inte hymla om det. Jag är kriminell och jag står för att jag begått ett misstag och jag tar mitt ansvar.
Jag begick bedrägeri för ett år sen. Jag lurade folk på nätet genom fejkade annonser. Jag gjorde det för att socialtjänsten nekad oss hjälp när vi hamnade i en kris med motiveringen att det inte hade gått 90 dagar sedan jag förlorade mitt jobb, det i kombination med premisserna kring Haylies diabetes och det faktum att vi var helt barskrapade efter vi hade blivit lurade i och med vår flytt fick mig att ta lagen i mina egna händer.
Det är en förklaring, inte en bortförklaring.
Varför skriva det här?
Ja, det är en bra fråga. Jag hade inte tänkt skriva om det eftersom människor överlag är så fördömande, kan inte läsa mellan raderna. Men så fick jag mitt inställelsebeslut igår och då blev skiten helt plötsligt verklig, jag har vetat om att jag kommer hamna i fängelse sedan januari men att få se det på ett papper gjorde det så mycket mer verkligt. Kan jag inte uttrycka mig här, vart fan ska jag då uttrycka mig?
Jag ska egentligen ställa in mig på anstalten senast den 6 juni men jag känner att jag vill göra bort allt så fort som möjligt. Efter en diskussion med min sambo så bestämde jag att jag åker på tisdag. Den senaste tiden så har jag bara känt att allt blir helt omöjligt om jag inte kan planera saker i mitt liv, det blir galet för barnen och det blir galet att ens leva ett normalt liv. Ni med barn vet ju att det är konstant planering som gäller och med fem barn så är det livsviktigt att planera så allt funkar.
Så då var det sagt, judge me, I don´t give a shit.
