Nu har jag varit här på sjukhuset här med Haylie ett par timmar och vi har hunnit käka lunch. Innan lunchen kollade vi blodsockret på Haylie och hon låg oroande högt på drygt 14, trots att man hon hade fått två enheter insulin strax innan klockan 10. Innan vi skulle gå och käka så fick hon fyra nya enheter insulin för att förhoppningsvis få ner blodsockret.
Till lunch serverades det fisk och makaroner, inte helt vanlig kombination på hemmaplan. Lika väntat som att hon skulle äta upp makaronerna, lika väntat var det att hon dissade fisken. Istället fick hon en extra portion med makaroner och jag bad om det för att jag vet att det där med kolhydrater är tufft att få i henne, allra helst sen hon nu mer inte vill ha potatis i någon form. Efter lunchen hade blodsockret sjunkit från 14, 7 till 3, vilket var lite överraskande men också oerhört glädjande. Det är inget värde som man ska sträva efter men att ligga på 3 är ändå ingen fara.
Nu ligger hon och vilar, djupt dessutom och det beror väl närmast på den tuffa natten men också på en rätt ansträngd situation med blodsockret. Jag fick karré och potatis till lunch, och om det säger jag som så att jag inte är för maten åtminstone.
Jag kollade hennes blodsocker nyss och då hade hon gått upp till 5,7, vilket är kanon. Nu återstår det att se om det håller sig där fram till fikat eller om det börjar pendla igen.
idag när vi åkte in hit så skippade vi barnvagnen eftersom vi bara skulle åka frm och tillbaka, det räckte med bilbarnstolen resonerade jag. Det tyckte inte min far och jag var tvungen att fotografera den nya ”barnvagnen”.
