Den h\u00e4r dagen har varit s\u00e5 pass omtumlande som den n\u00e5gonsin hade kunnat vara. Jag b\u00f6rjade dagen med att st\u00f6rtgr\u00e5ta s\u00e5 fort jag klev ur s\u00e4ngen, fr\u00e5n ingenstans d\u00f6k n\u00e4st \u00e4ldsta dottern, Minna, upp och b\u00f6rjade gr\u00e5ta tillsammans med mig. Ett fint \u00f6gonblick p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt men absolut inget man uppleva som f\u00f6r\u00e4lder. Vi b\u00e5da saknade samma person men av helt olika anledningar fast \u00e4nd\u00e5 av samma anledning, trygghet.<\/p>\n
Senare p\u00e5 dagen d\u00f6k denna person upp hos oss och det blev starten p\u00e5 en berg – och dalbana som nu, flera timmar senare, b\u00f6rjat l\u00e4gga sig eller \u00e5tminstone sjunka in. Saken \u00e4r den att n\u00e4r man \u00e4lskar en\u00a0person som \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att l\u00e4mna en s\u00e5 hamnar man i ett ganska obehagligt l\u00e4ge d\u00e4r man n\u00e4stan f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4gna sig \u00e5t upplivningsf\u00f6rs\u00f6k f\u00f6r att bibeh\u00e5lla m\u00e4nniska i ens liv, f\u00f6rekommer i s\u00e5 v\u00e4l \u00e4ldrev\u00e5rden av anh\u00f6riga som i k\u00e4rlekslivet. Jag hamnade d\u00e4r idag d\u00e4r jag bad och b\u00f6nade f\u00f6r att hon skulle ge v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llande en chans till. Jag h\u00f6ll s\u00e4kert p\u00e5 i tv\u00e5 timmar med att f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6vertyga henne om att det var v\u00e4rt en chans till innan det pl\u00f6tsligt slog mig att jag f\u00f6rs\u00f6kte v\u00e4cka n\u00e5got som redan var d\u00f6tt.<\/p>\n
Det som fick mig att inse faktumet var att vi definitivt inte delade samma v\u00e4rldsbild om hur v\u00e5rt sju \u00e5r l\u00e5nga f\u00f6rh\u00e5llande sett ut. Hon menade p\u00e5 att det var mer helvete \u00e4n himmel under stora delar av v\u00e5r tid tillsammans. Jag menade tv\u00e4rtom. Jag minns ett f\u00f6rh\u00e5llande d\u00e4r det visserligen handlade mycket om att jag hade fel fokus och f\u00f6rs\u00f6kte driva en karri\u00e4r som aldrig hade en chans men samtidigt har jag enormt mycket fina minnesbilder, n\u00e5got som hon inte kunde inst\u00e4mma i och det \u00e4r skr\u00e4mmande eftersom vi trots allt har fem barn tillsammans. Hur som helst, hennes sinnesbild av v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llande fick mig snabbt att inse att det h\u00e4r var s\u00e5 d\u00f6tt som det kunde bli.<\/p>\n
Vi fortsatte prata ganska l\u00e4nge efter\u00e5t, eller det var mest jag som pratade och hon som tittade p\u00e5 klockan. Det k\u00e4ndes skumt att minnas tillbaka p\u00e5 det som varit men det blev ocks\u00e5 n\u00e5gon sorts ”\u00e5rskr\u00f6nika” av det som varit, en s\u00e5dan som man tittar en g\u00e5ng p\u00e5 och springer vidare. Jag tror att den h\u00e4r dagen var viktig f\u00f6r mig, den var tuff men den var framf\u00f6r allt viktig f\u00f6r hur saker och ting ska se ut i framtiden. Nu vet jag med all s\u00e4kerhet att det inte finns n\u00e5got d\u00e4r att utforska, hon k\u00e4nner absolut ingenting f\u00f6r mig l\u00e4ngre utan ser mig som avlastning, i b\u00e4sta fall. Det g\u00f6r det givetvis betydligt l\u00e4ttare att g\u00e5 vidare utan att f\u00f6r den delen g\u00f6ra det ”busenkelt”.<\/p>\n
N\u00e4r hon hade g\u00e5tt satte jag mig med Minna p\u00e5 hallmattan och snyftade lite tillsammans innan vi skrattade tillsammans. Blicken hon gav mig var ov\u00e4rderlig, det var som hennes \u00f6gon sa ”du fixar det h\u00e4r farsan, vi g\u00f6r det tillsammans”. Sen h\u00e4ngde hon med in till mitt sovrum och best\u00e4mde helt sonika att hon flyttar in d\u00e4r. Helt okej f\u00f6r mig, \u00e4r ju inte varje dag man f\u00e5r dela s\u00e4ng med en s\u00f6t flicka.<\/p>\n
Mellan alla t\u00e5rar har jag f\u00f6rs\u00f6kt tv\u00e4tta upp ett helt berg av tv\u00e4tt och firade Minnas inflyttningsfest med att byta s\u00e4ngkl\u00e4der i v\u00e5r s\u00e4ng och dessutom i lilla Livias s\u00e4ng. Nu sover alla barnen och jag ska bara diska och duscha innan \u00e4ven jag kommer klocka som en liten b\u00e4bis, jag ocks\u00e5. I morgon blir f\u00f6rsta riktiga dagen i mitt nya liv, mitt liv som ensamst\u00e5ende fembarnspappa. Sp\u00e4nnande, skr\u00e4mmande, helt galet och fantastiskt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den h\u00e4r dagen har varit s\u00e5 pass omtumlande som den n\u00e5gonsin hade kunnat vara. Jag b\u00f6rjade dagen med att st\u00f6rtgr\u00e5ta s\u00e5 fort jag klev ur s\u00e4ngen, fr\u00e5n ingenstans d\u00f6k n\u00e4st \u00e4ldsta dottern, Minna, upp och b\u00f6rjade gr\u00e5ta tillsammans med mig. Ett fint \u00f6gonblick p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt men absolut inget man uppleva som f\u00f6r\u00e4lder. Vi b\u00e5da … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":10804,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[361],"tags":[],"class_list":["post-4361","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-familjelivet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lifeafter30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4361","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lifeafter30\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lifeafter30\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lifeafter30\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10804"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lifeafter30\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4361"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lifeafter30\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4361\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lifeafter30\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4361"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lifeafter30\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4361"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/lifeafter30\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4361"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}